• Anonym (märkligt)

    De andra föräldrarna beter sig märkligt mot mig

    Min äldsta dotter började ettan nu i augusti. Hon gick i förskoleklass i samma skola som hon går i nu och redan då märkte jag att de andra föräldrarna var väldigt avståndstagande mot mig.

    Sambon är född och uppvuxen här och känner några av föräldrarna lite ytligt sedan han själv gick i skolan. Jag är inflyttad från en närliggande stad och känner ingen. Men jag tänkte att jag kanske kunde lära känna nån av föräldrarna i skolan så att våra barn kunde leka med varandra även på fritiden. Men icke!

    De hälsar väl när vi möts vid lämning/hämtning men mer än så är det inte. Och flera gånger har jag sett i ögonvrån hur vissa av föräldrarna studerar mig uppifrån och ner på ett nedvärderande sätt. Jag försöker ignorera men det är svårt. Särskilt när man som jag redan har dåligt självförtroende.

    För några veckor sen var det föräldramöte och många av föräldrarna kände varandra och stod och småpratade med varandra innan mötet började.
    Sen när vi satte oss blev jag sittandes alldeles ensam på en hel rad med stolar medan resten av föräldrarna trängde ihop sej på de andra tre raderna, det kändes helmysko. Jag fick nästan för mig att jag luktade illa eller nåt eftersom det inte ens gick att sitta bredvid mig. 

    Lite senare skulle vi välja ut klassföräldrar, men då visade det sig att de andra föräldrarna redan hade pratat ihop sig och hade valt ut två stycken. Jag hade inte fått nån information om det alls. Visserligen pratar ju ingen av föräldrarna med mig, så vad kunde jag vänta mig?

    Jag tycker det verkar som att de andra föräldrarna redan har bestämt sig för vad jag är för en person, utan att ens göra ett ynka försök att lära känna mig. Jag vet inte vad jag har gjort för fel. Är bara orolig för att det här beteendet ska smitta av sig på barnen så att min dotter blir drabbad.

    Dottern har i alla fall fått en kompis som hon tycker jättemycket om, de leker nästan bara med varandra i skolan och så har de lekt med varandra ett par gånger även på fritiden. Nu har den här flickan tydligen fyllt år ganska nyligen och ska ha kalas snart. Men min dotter är inte bjuden på kalaset eftersom inbjudningskorten hade tagit slut. Dottern bryr sig inte så mycket och det är väl tur det, men jag tog lite illa vid mig när jag fick höra om det. Jag minns ju själv från när jag var liten hur viktigt det var att bjuda sina bästa kompisar på födelsedagskalas.

    Är jag knäpp som känner mig utanför?
    Vad kan man göra för att komma in i föräldragruppen?
    Är det nån som känner igen sig?

  • Svar på tråden De andra föräldrarna beter sig märkligt mot mig
  • Anonym (fråga sambon?)

    Låter som ett märkligt beteende av de andra föräldrarna. Kan du kolla med din sambo eller kanske sambons föräldrar eller ev. syskon?
    Väldigt dålig ursäkt för att inte bjuda din dotter. Kan du kolla även med personalen i skolan hur det funkar med kompisarna i skolan? 
    Har ni fått klasslista? I så fall (om dottern vill) kanske du kan ringa och kolla om bästa kompisen vill komma hem till er och leka med din dotter.  

  • krillesthlm
    Anonym (märkligt) skrev 2014-09-23 20:17:54 följande:

    Min äldsta dotter började ettan nu i augusti. Hon gick i förskoleklass i samma skola som hon går i nu och redan då märkte jag att de andra föräldrarna var väldigt avståndstagande mot mig.

    Sambon är född och uppvuxen här och känner några av föräldrarna lite ytligt sedan han själv gick i skolan. Jag är inflyttad från en närliggande stad och känner ingen. Men jag tänkte att jag kanske kunde lära känna nån av föräldrarna i skolan så att våra barn kunde leka med varandra även på fritiden. Men icke!

    De hälsar väl när vi möts vid lämning/hämtning men mer än så är det inte. Och flera gånger har jag sett i ögonvrån hur vissa av föräldrarna studerar mig uppifrån och ner på ett nedvärderande sätt. Jag försöker ignorera men det är svårt. Särskilt när man som jag redan har dåligt självförtroende.

    För några veckor sen var det föräldramöte och många av föräldrarna kände varandra och stod och småpratade med varandra innan mötet började.
    Sen när vi satte oss blev jag sittandes alldeles ensam på en hel rad med stolar medan resten av föräldrarna trängde ihop sej på de andra tre raderna, det kändes helmysko. Jag fick nästan för mig att jag luktade illa eller nåt eftersom det inte ens gick att sitta bredvid mig. 

    Lite senare skulle vi välja ut klassföräldrar, men då visade det sig att de andra föräldrarna redan hade pratat ihop sig och hade valt ut två stycken. Jag hade inte fått nån information om det alls. Visserligen pratar ju ingen av föräldrarna med mig, så vad kunde jag vänta mig?

    Jag tycker det verkar som att de andra föräldrarna redan har bestämt sig för vad jag är för en person, utan att ens göra ett ynka försök att lära känna mig. Jag vet inte vad jag har gjort för fel. Är bara orolig för att det här beteendet ska smitta av sig på barnen så att min dotter blir drabbad.

    Dottern har i alla fall fått en kompis som hon tycker jättemycket om, de leker nästan bara med varandra i skolan och så har de lekt med varandra ett par gånger även på fritiden. Nu har den här flickan tydligen fyllt år ganska nyligen och ska ha kalas snart. Men min dotter är inte bjuden på kalaset eftersom inbjudningskorten hade tagit slut. Dottern bryr sig inte så mycket och det är väl tur det, men jag tog lite illa vid mig när jag fick höra om det. Jag minns ju själv från när jag var liten hur viktigt det var att bjuda sina bästa kompisar på födelsedagskalas.

    Är jag knäpp som känner mig utanför?
    Vad kan man göra för att komma in i föräldragruppen?
    Är det nån som känner igen sig?


    låter som att du bor i en liten inavlad by...ta ditt pick o pack och flytta till större stad,inavlade människor i sådana små byar som du befinner dig i ser alla utomstående som fiender...lycka till
  • Dixie

    att de andra föräldrarna inte pratade med mig hade jag inte brytt mig om så mycket - men att din dotter inte blev bjuden på kalas "för att inbjudningskorten tog slut" är ju jättekonstigt?!

    vad säger din man om detta? känner han de andra föräldrarna sedan innan?

  • Anonym (samma)

    Hej, kan nästan tro att du bor i samma by som mig... Samma beteende här. De hälsar på förskolan men på föräldramöten och sånt så får jag alltid sitta ensam medans de andra sitter ihop och pratar och skrattar. Märks på lärarna att de tycker det är lite besvärande och pinsamt, så de brukar sitta ner hos mig och prata. Jag vägrar nu att gå på fler möten om inte mannen är med ,då är vi iallafall två. Helt omöjligt att "få in foten" hos någon... Barnen har dock en del vänner och trivs. Vi har bott här i 9år och att flytta är tyvärr inte ett alternativ.
    Jag får nu istället åka 7mil enkel resa om jag vill träffa vänner ,familj. 
    Jag förstår inte den här småstadsmentaliteten ,Är man inte "infödd" har släkt lr familj här så räknas man inte...

  • Ganyca

    Urkass ursäkt att inte bjuda din dotter! Herregud.

    Du skriver att du har dåligt självförtroende. Försöker du själv sätta dig bredvid de andra, inleda samtal, delta i diskussioner osv?

    Att de granskar dig upp och ner tror jag antingen är mest inbillning tack vare ditt dåliga självförtroende, men annars är det inte så konstigt. Folk kollar in varandra, så är det väl bara :p Behöver inte betyda något dåligt för det. Kanske dg mkt för dig tycker du klär dig fint och är avundsjuka på den där tröjan du bär, eller om du inte kommit in så bra i gruppen kanske de helt enkelt är nyfikna på vem du är men osäkra på hur de ska sköta approachen.

    Kan ju vara så att de blir osäkra på dig om du håller dig mkt för dig själv/är blyg/inte säger så mkt. De kanske tror att du inte är så intresserad av att umgås med dem.

    Eller varför tror du själv att de helt enkelt skulle "ogilla" dig?

Svar på tråden De andra föräldrarna beter sig märkligt mot mig