• Anonym (Hon)

    Kommer jag någonsin bli fri hans vrede?

    Hej. Jag är en 18årig tjej som går andra året i gymnasiet. För två år sedan trodde jag att jag träffat min livs stora kärlek. Jag var ensam, hade dåligt självförtroende och desperat. Så kom han in i mitt liv. Han älskade mig, såg mig. Han gjorde mig lycklig.

    Efter månader kom den ena lögnen efter den andra. Ursäkterna om varför han kysste den där tjejen. Varför han glömde nämnda att han haft en KK bakom min rygg.

    Otroheten och lögnen tär sönder mig. Jag känner mig värdelös och det gör ont. Jag kan inte lita på honom. Jag är orolig om man ska råka vara otrogen när jag är borta och varje dag ser jag alla tjejer han vari på. Jag är sämre än dem. Det är mig det är fel på.

    Just nu har jag fläskläpp, rivsår och hårbotten bränns. Jag har gjort honom upprörd igen. I natt vaknade jag av att han satte på mig. Han sa att han markerade mig. Han tror att jag har en KK som tagit mig i analen, det är därför jag blöder där säger han.

    Jag vill komma ur det här. Men jag kan inte. Jag är hemma hos han och hans föräldrar alla dagar i veckan. Om jag gjorde slut nu skulle jag behöva vara hos min mamma med hennes bråkiga humör och hennes hitlerman. Ute i skogen, flera km till närmsta granne. På natten när de jobbar kommer han ta sig in genom den tunna dörren och slå ihjäl mig, precis som han sagt.

    Skulle jag söka hjälp skulle de säga "men flytta hem till rika mamma. Lämna honom!"
    Jag kan inte. Jag är fastlåst här. Samhället kan inte hjälpa mig. Jag är 18år och mitt liv är redan förstört.

    Ska det behöva vara så här?

  • Svar på tråden Kommer jag någonsin bli fri hans vrede?
  • Jag är bara jag

    Nej,det ska självklart inte behöva vara så där! Kontakta kvinnojouren,de kan hjälpa. Lämna honom är ju så grundläggande så det förstår du egentligen själv! Finns det nån akut du kan bo hos? Helst i en annan ort,men där du ändå kan pendla till skolan? Nån släktning kanske? Känner du dig direkt hotad ska du kontakta polisen,finns grund för plisanmälan hur som helst verkar det som! Du måste göra nånting i vart fall,du är värd bättre!

  • Anonym (.)

    Du har gått på myten som media tutat i din hjärna kring vem du ska bli förälskad i. Kaninhålet är mycket djupare än du tror. Du är dessvärre ett offer, men inte för killen i fråga, utan för mediala påtryckningar som präntat in sina dogmer rakt in i din hjärna.

    Hade inte denna konstanta hjärntvätt ägt rum så hade tjejer inte hittat losers till killar, som din kille är. Tjejer hade hittat bra trevliga och gulliga killar, kärleken hade spirat, människor hade levt så som är ämnat för människor att lev, i familj, med varandra. Inte i några "stjärnfamiljer(=satanism)" som propageras av satanistiska ledarna bakom kulisserna. Folk är så blinda och stackars er unghönor.

  • Anonym (Hon)

    Nej jag känner ingen jag kan bo hos. Släktingar är långt ifrån skolan. Går knappt bussar till skolan härifrån. Bor utanför allt, med honom och kan inte gå någonstans. Samhället kommer säga att jag ska flytta hem. Jag har ingen trygg plats att gömm mig på.

  • Anonym (-)
    Anonym (.) skrev 2014-09-24 00:52:46 följande:

    ">



    who is your master, and what does he do.
    Matteus evangelium 10
    En lärjunge är inte förmer än sin lärare och en tjänare inte förmer än sin herre.  Det är nog för lärjungen att det går med honom som med hans lärare, och för tjänaren att det går med honom som med hans herre. Har man kallat husets Herre för Beelsebul,* hur mycket mer skall man då inte kalla hans tjänare så.
  • minst

    Kontakta kvinnojouren eller ungdomsmottagningen och var ärlig och berätta hur du har det. Spela in och dokumentera hot och skador. Du är värd riktig kärlek och inte det du blir utsatt för. Var rädd om dig! Du har ett år kvar i gymnasiet, du kanske kan"stå ut" hos mamma för du är nog tryggare där än hos killen i alla fall. Kram

  • Anonym (djjsjfkf)

    Men buhu. Lämna pissgubben och sök hjälp.

  • Anonym (Hmm)

    Med din attityd för din mamma och hennes man är du säkert inte så välkommen dit för du måste ändra din attityd och vara tacksam för att få den respekt du vill ha! Det är deras hem inte ditt och det ÄR deras regler som gäller där och acceptera dessa! Skärp dig! Gå ifrån killen!!
    Uppför dig som en vuxen inte som ett bortskämd tonårs-unge så kommer det vara trevligt hos din mamma igen!

  • sextiotalist

    Du  går på gymnasiet, ta kontakt med kuratorn, det är inte helt omöjligt att de tillsammans med soc kan hitta en familjehem för dig det sista året du går på gymnaiset för att komma ifrån din kille.

    Jag fattar inte hur man redan som 16-årin hamnar i dysfunktionella förhålland,e det är ju då man ska vara ute med kompisar, plugga, ha korta förälskelser och bara ha roligt

Svar på tråden Kommer jag någonsin bli fri hans vrede?