Anonym (Sorgen i mitt hjärta kan ingen se..) skrev 2014-09-30 07:49:45 följande:
Det är sant! Min mamma ligger på dödsbädden.... Efter en lång tids sjukdom i sig men som i Februari i år förvärrades avsevärt så ligger hon nu med Max två veckor kvarboende inte ett mirakel sker!
Sorgen och hjälplösheten är så enorm, samtidigt är jag gravid med mitt tredje barn. Jag vet inte hur mycket jag ska berätta för mina barn 9 och 5 år om mormors tillstånd....
Finns inget syfte med den här tråden, ville bara skrika ut att min mamma dör och vet inte hur jag ska hålla mig över ytan! Hon är bara 52 år!!! :0(
Beklagar!! Måste vara svårt att se sin förälder dö och samtidigt vara starkt för barnen. Såg min man genomlida detta för inte alls så länge sen.
Vi involverade barnen i sorgen, de fick förklarat att farfar inte mådde bra och vi vistades mycket nära honom. Barnen fick hälsa på i rummet om de ville fast de upplevde det lite skrämmande när han på slutet blev sämre och inte var sig själv.
Minstingen (båda barnen nästan samma ålder som dina) ville gärna hälsa på farfar när han dött men där satte vi en gräns, vet inte om det var rätt eller fel... Äldsta har bearbetat sorgen ganska bra och grät rejält på begravningen. Minsta var glad på begravningen och förstod nog inte helt vad som hände, men gråter ofta på kvällar fortfarande.
Döden är ju en process man gärna skyddar barnen ifrån, men jag tror att det är bra att de får vara med och se och uppleva sjukdomsförloppet så det blir lättare att förstå sedan. Tror inte heller det skadar barnen att se sin mamma och pappa gråta för att de är ledsna över en sådan här sak, man behöver alltså inte vara stark!!!
