• Anonym (konfunderad)

    Får inga svar, ignoreras.

    Följande inträffade nyss. Jag och sambo satt och gjorde vår egen grej båda två. Han säger "ska vi gå ut med hunden om ett tag?", jag säger ja om ett litet tag. Sen reser han sig upp, och hunden följer efter honom. Går till hallen, börjar ta på sig. Så jag frågar, i normal samtalston - hur kommer det sig att när det är om ett tag för dig så händer det genast, men om det är om ett tag för mig så får jag vänta två timmar? (Dagligen när jag vill att något ska hända så heter det "inte just nu" eller "snart", och sen får jag vänta lång tid, men om jag då inte är helt klar för vad det nu var när han äntligen är det så blir han genast otålig).

    Så i alla fall, han konstaterar att han bryr sig om det han vill. Bryr du dig bara om dig själv?, frågar jag. Nä, jag bryr mig om "hundens namn" också.

    Jaha, säger jag - fortfarande normal samtalston - men inte om mig alltså? "Ska du med ut med X?" Men vänta lite nu, nu får du faktiskt svara på frågan, säger jag. Sambo säger att det är en dum fråga. Härifrån är jag inte så jätteglad längre, frågar hur det kommer sig att jag inte kan få ett svar på en vanlig fråga för att han bara konstaterar att det är en dum fråga, eller i andra fall att han låter bli att svara en lång stund, är helt tyst, för att sen påstå att jag redan vet vad det var jag undrade (- det kan f.ö. vara precis vad som helst typ "har du på dig antisnark-grejen nu?", som jag frågat i mörkret i sovrummet) - liksom hur ska jag möjligtvis kunna veta sånt?.. Han fortsätter visa att han inte bryr sig, ger inga svar på mina frågor. Går ut med hunden själv, kom precis tillbaka nu och ställer en fråga på helt annat ämne till mig, som om inget hänt. Jag har inte svarat honom på den, för jag vet faktiskt inte något annat sätt att markera för honom hur det känns att inte få svar på frågor, svar på tilltal, etc. etc.

    Gör jag något fel i situationen ovan? Hur ska jag bemöta att inte få svar? Förutom att bara lämna då, tro mig, jag har övervägt det många gånger, och sannolikt blir det väl så till slut, men det är dels opraktiskt nu, dels är jag rädd för att ta det steget, jag vill väl helt enkelt inte fullkomligt.

  • Svar på tråden Får inga svar, ignoreras.
  • Anonym (sitt ner och prata istället)

    För mig låter det som om han ville gå en promenad med sin hund och sambo. Så från ingenstans får han en vresig kommentar om du minsann brukar få vänta länge på honom när du vill göra något - vilket för honom är helt irrelevant i sammanhanget, men uppenbarligen något du stör dig på. 
    Han ville inte ha tjafs utan ta en promenad. Han tycker det är onödigt att du "gnäller" och drar upp detta - därför vill han inte ta diskussionen utan går ut istället och är givetvis inte det minsta intresserad av att ta upp det igen när han kommer hem.

    Om du känner dig åsidosatt i er relation och upplever att saker han vill göra är viktigare än saker du vill göra (så som jag förstår ditt uttalande) är det nog bättre att du tar upp detta med honom när ni sitter ner och kan prata. Att häva ur sig en sån sak när han är i ett annat rum och i färd med att göra något annat är upplagt för att misslyckas.

  • Anonym (konfunderad)

    Ok, ja det är ju logiskt. Jag bara känner att jag liksom inte började gnälla direkt. Jag hade en mer avslappnad ton, lite skämtsam, som att jaha, det var ett väldigt kort om ett tag - tills han markerade att han bryr sig om vad han vill och vad hunden vill, och avfärdar mig. Men jo, det hänger ju ihop med ett större sammanhang, det här var en situation. Jag hade gärna velat följa med ut, att gå ut med hunden är ofta det trevligaste vi gör ihop, men det känns som jag hade låtit honom trampa på mig i det läget om jag följt med efter att han underförstått sagt att han inte bryr sig om mig.

  • Anonym (konfunderad)
    Tines skrev 2014-09-30 16:05:07 följande:

    JA, du gjorde fel! Sluta tjata och gnata så förbannat!

    Be han om ursäkt.


    Eftersom du inte har full insikt i vår tillvaro så.... nä, du har bara inte på något sätt full insikt i vår tillvaro.
  • Långbenopluto
    Anonym (konfunderad) skrev 2014-09-30 16:08:49 följande:
    Eftersom du inte har full insikt i vår tillvaro så.... nä, du har bara inte på något sätt full insikt i vår tillvaro.
    Jag svarar bara efter vad du har skrivit..... skyll dig själv om du inte skriver mer information.
  • sportpappa
    De problem som uppstår handlar oftast om att man kommunicerar på olika sätt och är otydlig i vad man egentligen vill och menar.

    I stället för att svara inte just nu, sen eller snart så sätt en tidpunkt då det ska ske. Annars har ni ingen koll alls på varandras tidsuppfattning och förväntningar. 
  • Anonym (fundersam)
    Anonym (konfunderad) skrev 2014-09-30 16:08:49 följande:
    Eftersom du inte har full insikt i vår tillvaro så.... nä, du har bara inte på något sätt full insikt i vår tillvaro.
    De som är så tvärsäkra brukar inte veta mycket.
  • Anonym (sitt ner och prata istället)
    Anonym (konfunderad) skrev 2014-09-30 16:06:33 följande:

    Ok, ja det är ju logiskt. Jag bara känner att jag liksom inte började gnälla direkt. Jag hade en mer avslappnad ton, lite skämtsam, som att jaha, det var ett väldigt kort om ett tag - tills han markerade att han bryr sig om vad han vill och vad hunden vill, och avfärdar mig. Men jo, det hänger ju ihop med ett större sammanhang, det här var en situation. Jag hade gärna velat följa med ut, att gå ut med hunden är ofta det trevligaste vi gör ihop, men det känns som jag hade låtit honom trampa på mig i det läget om jag följt med efter att han underförstått sagt att han inte bryr sig om mig.


    Jag förstår att du blev sårad, men jag tror att du har överanalyserat situationen och kanske var lite lack redan från början. Det känns som om du gick in lite i konversationen med känslan av att du var åsidosatt och därefter tolkade allt utifrån det. Jag tror att du har tolkat in alldeles för mycket i situationen (jag är själv väldigt bra på det, så jag vet hur fel det kan bli).
    Jag tror inte att han alls ser att han har trampat på dig. Jag tror att han tyckte det var jobbigt att det blev tjafs och helt enkelt ville undvika det samtalsämnet och fokusera på nuet - nämligen att ta en promenad. 
    Att han dessutom frågade en extra gång om du skulle med innan han gick tyder på att han inte alls var ute efter att bråka.
    Förklara för honom hur du tolkade situationen och att du blev sårad. Men du bör nog också be om ursäkt för din del av tjafset. Jag tror ingen hade för avsikt att såra egentligen. Men ni borde nog sätta er ner och prata om varför du känner dig åsidosatt i relationen från första början.
Svar på tråden Får inga svar, ignoreras.