DVT/blodpropp i låret

Du ska koppla av och bli frisk. Jag har haft samma sjukdom och vet att man blir inte hemskickad om de inte tror att det är ok. Sprutorna (Fragmin?) gör att den propp du har nu löses upp och inga nya bildas. För mig tog det ungefär 9 månader att bli mig själv igen. Man måste ha tålamod. Det kommer att bli bra. Ska du inte genomgå en utredning om varför du fick proppen, förresten? Det fick jag göra. Fick även måttsydda stödstrumpor eftersom apotekets inte är till för blodproppspatienter utan mer är till för bekvämlighet.

Tack för svaret!
9 månader, hugh... Det är svårt att ta in, speciellt då jag har en nyfödd hemma, men det är klart att det inte går på en gång. Hade du då värk i 9 månader eller hur var det?
Och nej, klart att sjukhuset inte skickar hem än om inte allt är okej... Gjorde en lungröntgen med kontrastvätska och proppen hade inte spridit sig till lungorna, har även ett så kallat paraply som ska fånga upp eventuella proppar som är på väg mot lungorna men kan någonstans ändå inte slappna av, vilket är så löjligt egentligen.

Jag bor utomlands så vet inte riktigt om det är samma typ av mediciner här som i Sverige, men de fungerar med all säkerhet på samma sätt. Fick Heparin på sjukhuset i alla fall och sprutorna jag tar nu heter Klexane, medicinen heter Kóvar.

Ja, 9 månader kan kännas som en lång tid men det gick bra. Förstår att det blir extra jobbigt för dig som har en liten att ta hand om. Min propp hade gått till lungan så det var på snöret för mig. Jag hade gått med värk i benet och svullnad ett par veckor och inte brytt mig (läs: kört huvudet i sanden) tills det inte gick att undvika längre. Det är inte alls löjligt att du inte kan slappna av. Det är klart att du är orolig. Jag befann mig i chock ett tag och åkte in till akuten ibland efter det jag fått diagnos och börjat min behandling, för att jag trodde att jag fått nya proppar men det var bara kärlen i benen som bråkade och var irriterade. Svullnaden tog längst tid att bli av med, ca 9 månader för mig. Det medel du tar är säkert det som motsvarar det som heter Fragmin i Sverige. Jag tog mina sprutor i magen och efter ett tag såg min mage ut som någon boxare hade använt den som slagpåse, ha, ha, ha. Det blev förhårdnader och jättestora blåmärken och ibland var det svårt att hitta något ställe att sticka på, men det var bara att bita ihop. Lycka till nu. Jag är säker på att det kommer att gå lika bra för dig som det har gjort för mig. Jag är helt frisk idag och utredningen jag pratade om visade att jag har inga anlag för blodproppar. Blodproppen fick jag pga en annan sjukdom som också är botad. Håll ut och grattis förresten till din lilla nyfödda.

Jag fick en DVT i ena vaden. Antagligen pga de p-piller jag åt då. Jag hade "tur" och fick så otroligt ont, det bara blixtrade i hela benet, kunde inte nudda med tårna i golvet, så den upptäcktes innan den lossnade och vandrade mot hjärta/lungor. Tyckte första tiden efter var dryg med täta kontroller på vc för att justera waranet (tabletter). Fick även fragmin. Men gick bra och var återställd rätt fort. Tar ingen medicin normalt längre. Det jobbiga efter är att jag vid varje graviditet måste ta dessa jäkla sprutor eftersom risken för propp ökar vid graviditet. Från plus på test till sex veckor efter förlossningen och jag hatar verkligen sprutor.

Du anar inte hur bra det känns att läsa detta!
När kärlen bråkade, hur kändes det? Var det på samma ställe som proppen eller på andra stället i benet?
Förlåt för alla frågor (:

Glömde även att svara, de tog en massa blodprover som jag inte fått svar på, men då min mamma och även min mormor har fått proppar i benen så har jag med all säkerhet anlag för det, och det i samband med graviditet då jag hade en sån förbannad foglossning att jag ibland knappt kunde röra mej orsakade högst troligen detta.

Tack för svaret igen, och för grattiset (:

Hade även jag tur i oturen med smärtan vilket gjorde att proppen upptäcktes innan den hann lossna.

Förstår att det är jobbigt med att behöva ta sprutor så länge, speciellt när magen börjar bli större och man inte riktigt har samma fett att spruta i. Men det är ju ändå värt det om man kan förhindra en propp (:

Besvären som kom av bråkande blodkärl kände jag ibland på samma ställe där proppen hade varit och ibland på andra ställen i benet. Det spände och tryckte och ibland kändes det nästan som träningsvärk. Det gör inget alls att du ställer frågor och du har ingen anledning att be om förlåtelse. Jag blir jätteglad om jag kan hjälpa så att du får det lättare. Låter som om du hade en jobbig graviditet, men du fick ju din belöning till slut.

Var det någon av er som fick panikliknande attacker efter detta? Jag blir så ofta snurrig (nåja, inte varje dag men då och då sen jag kom hem) och det känns som om jag knappt kan andas samtidigt som jag mår illa. De gjorde ju en kontraströntgen på lungorna och hittade inga proppar, annars skulle jag misstänka det, men iom det plus att detta bara varar en kortre stund så misstänker jag att det är så mycket stress, fortfarande, i kroppen som ställer till det.

Jag fick aldrig några panikliknande attacker. Du är kanske uppjagad över det som har hänt? Alla reagerar ju olika på påfrestningar. 

Jo, jag antar det... försöker intala mej själv om att allt är okej, eller i alla fall börjar bli bättre vilket ju är sant (:
Mitt inr låg på 2 sista gången de mätte och idag gick jag på promenad i runt 1 timma med barnvagnen, utan att faktiskt få sådär ordentligt ont som det gjort de senaste gångerna.

Ja, du ser! Det går åt rätt håll. God bättring och försök att koppla av så mycken du bara kan.

Om lite mer än en vecka ska jag ta bort det så kallade paraplyt som skulle stoppa eventuella bitar av proppen som skulle lossna och ta sig till lungorna.

Ska bli så skönt att veta om proppen har lösts upp eller inte, och även om det med all säkerhet inte spridit sig. Tror att just ovetskapen har gjort det så sårt att slappna av och gå vidare, speciellt då jag kopplar varje liten värk i kroppen vid en propp.

Just nu är det nog den enorma tröttheten som håller mej mest tillbaks, känns som om jag aldrig sover nog. Kan inte ens skylla det på mitt lilla pyre då hon sover som en dröm :)

Hoppas dock innerligt att det släpper snart, svårt när man vill göra mer men huvudet bara snurrar...