Studerar, bor hemma, inget jobb, GRAVID

Högskolan är väldigt psykiskt påfrestande, långt ifrån samma nivå på gymnasiet där man kunde plugga till provet kvällen innan eller komma med nån dålig ursäkt för att göra det senare. Dessutom kostar det en massa med böcker, transport och en massa annat. Jobb kan jag förstå kan vara svårt att få (dels för att många anställningar är heltidsanställningar) men även för att det råder ungdomsarbetslöshet. Att säga till en potentiell AG att du dessutom är gravid gör nog inte att du hamnar högst på listan då de ser att de ska hyra in vikarier för dig, du ska vabba då och då. Då väljer de nog hellre en annan. Hur ser dina föräldrar på att du bor hemma och ska ta in ett eget barn? Hur ser du på att pappan inte vill ha kontakt med barnet, vad ska du säga till din son eller dotter när de frågar om sin pappa? Det låter som att få barn är negativt, självklart är det en jätterolig känsla men enligt mig bör du vänta tills du har en egen bostad, stadig ekonomi men mest av allt- ett stadigt förhållande. Du är 19. Du har precis blivit vuxen själv, lev ditt liv först. Du har många år på dig att skaffa barn senare i livet :) 

Av vilken anledning vill du behålla barnet? Tror det bara skulle ge dig ångest och huvudbry faktiskt som läget ser ut nu. Det är ju en del som talar emot att det blir lyckosamt, tyvärr, och jag tror du vet det längst inne också. Tycker du har något bra på gång med dina fortsatta studier. Fullfölj din utbildning, kanske jobba lite och framför allt - bilda familj med en man som vill vara delaktig. Det känns såklart jobbigt att föra abort nu men tror att du faktiskt kommer att känna att det var rätt beslut trots allt sen om några år när du står där med facit i hand, en färdig utbildning, flyttat hemifrån etc. Vill inte vara negativ men samtidigt vill jag väl på något sätt förhindra att du försätter dig i en, för mig, knivig sits.