Hjälp mig kära medlemmar

Stäng av din telefon och ta en promenad.

Kom ihåg att även om han inte svarar så älskar han dig.

Får du någon hjälp med ditt mående? Alltså professionell hjälp? Mediciner?

Har du någon annan närstående du kan ringa än just din kille? Tänker på kanske någon förälder eller syskon, eller bara en väldigt nära vän. Det skulle kunna bli lite som "avlastning" för din kille kan jag tänka mig om du pratade med andra med då och då.

Jag ska få prata med en psykolog. Har inga mediciner ännu så får se hur det blir med den biten. Det är så svårt att prata med någon närstående inom familjen tyvärr.

Då blir jag bara mer stressad. Har försökt det. Tankarna blir bara värre när jag väl gör det. Får svårt att slappna av. Men inatt ska jag stänga av mobilen och vänta med att slå på den imorgon. Ej innan 9 iallafall. Vaknar alltid så tidigt och får svårt att somna om.

Skönt att du kommer få hjälp av en psykolog i alla fall! För att få mediciner behöver du inte nödvändigtvis ha psykologkontakt, utan kan då det ordnat vid närmaste vårdcentral. Där kan du berätta för en läkare om hur du mår och få medicin utskrivet, men det är kanske bättre att ha en psykologs åsikt först.

Att försöka vara utan mobilen kan vara en jättebra grej. Jag förstår vad du menar med att en blir mer stressad, man tänker nästan bara på telefonen. Men lär man sig vara utan den då och då så tror jag hetsen kan släppa lite. Att ha den avstängd på natten till att börja med är ju jättefiffigt!

Jag ska till läkaren om typ 2-3 veckor då hen ville träffa mig igen. Men jag vill att det ska bli bättre. Om jag ska kunna växa upp med min pojkvän och bygga på något så måste jag kunna hantera olika situationer. Även om han ej hör av sig varje dag och framförallt ha tålamod och inte sjunka så lätt. Frågar han jätte ofta via sms om han älskar mig osv. Där får jag sällan svar men via samtal så svarar han att han älskar mig tillräckligt (när han väl svarar). Tycker lite synd om honom med tanke på hur jag beter mig.. <3 Men måste försöka ge han mer tid så hör han säkert av sig UTAN att jag ska tjata på honom. Har nog bara blivit en vana. Innan han kom in på en utbildning så hade vi jätte bra kontakt. När han även har vikariat och praktik så sover han bara när han inte jobbar. Men till helgen skulle han iallafall komma och det blir skönt.

Han gjorde slut för snart 1 år sedan och jag har en ny pojkvän. I januari har vi varit tillsammans i ett år. Och jag mår mycket bättre idag än då. Har fått vara inlagd på psykiatrin några gånger och jag är så tacksam för all hjälp jag har fått. Nu blickar jag bara framåt. :) <3