Sär skrivning och skiljsmässa

Särskrivningar som en lång hårig sjuk sköterska är roliga så då skrattar jag. Men när någon vill köpa en bil barn stol eller när någon känner makt lös het då undrar jag vad som gått fel, om personen inte lärt sig något i skolan eller aldrig läst en bok. Värst är det när lärare särskriver och stavar fel. Det är inte roligt.

Det gör mig galen och jag får fördomar om skribentens intelligens. Föräldrarpenning är också vansinnigt irriterande.

Vad tycker ni är det absolut mest irriterande?

Jag märker att jag särskriver mer och mer numera. Orsaken är att jag skriver mer och mer på engelska där det inte existerar annat än särskrivning.

Att folk skriver DEM överallt och alltid, det heter inte imon.

Beroende på dagsform reagerar jag med allt ifrån sorg och depression till rent förakt och ilska.

Jag blir irriterad av att läsa ord och meningar som till exempel: "symptomer", "skiljsmässa", "mamma ledig", "en halv naken kvinna", "bonus mamma" och "föräldrarpenning".
Det heter "ett symptom" och den korrekta böjningen i plural är  "flera symptom", inte "symptomer"...och det skrivs "mammaledig" inte "mamma ledig". "En halv naken kvinna" betyder att det är en halv kvinna som är naken....Om man däremot skriver "en halvnaken kvinna" så betyder det att kvinnan inte har tillräckligt med kläder på sig, alltså är hon halvnaken, inte "halv naken". Och det skrivs "skilsmässa" trots att det man gör är att "skilja sig". Det heter "bonusmamma" inte "bonus mamma" och det heter "föräldrapenning", inte "föräldarpenning". Och jag har så svårt för uttrycket "jag har ont i tjejmagen"...
för helsike det heter "jag har ont i området runt äggstockar/livmoder eller däromkring"

Bebisverkstad och bebisfabrik ska vi inte tala om! Försöka bli gravid, planera barn eller nåt sånt, men inte dessa löjeväckande uttryck tack!