Jo, jag vet ju att om man tar mod till sig att fråga något så känsligt som du har gjort så är det även viktigt att få svar! Det är ju modigt och inte helt lätt, att våga blotta sina känslor! :)
Synd att man inte kan länka in dokument här, för vi pratade om just självkänsla och självförtroende på en "ungdomsträff" jag anordnade för mina ungdomar i friidrotten då jag tycker att det är väldigt viktigt att prata om, både för att man ska bli medveten om sig själv, men även för att uppmärksamma och stötta andra personer i sin omgivning som kanske har det lite svårare än andra! :)
Självkänsla handlar ju i alla fall om hur man ser på sig själv - både positiva och negativa sidor:
- känna att man är värd något bara genom att vara.
- känna att man duger, trots att man inte är bra på allt
- känna att man har rätt att ta plats, att synas och höras och att man känner sig respekterad
-våga tala om hur man mår eller vad man tycker
- acceptera att alla inte kan tycka om en
- känna att man har rätt att säga både ja och nej till saker
- be om hjälp när man behöver
Självförtroende har istället med prestation att göra - hur man tror att man ska klara av saker.
Hur kan bra självkänsla märkas
känner att man är värd att må bra, att man sköter om sig själv och gör saker som får en att må bra
törs prova nya saker och nya situationer
vågar misslyckas
törs ta kontakt med människor
kan ge både positiv och negativ kritik till andra
står för den man är och hur man ser ut
känner sig okej även om inte allt är perfekt
törs stå för det man gör och det man har gjort
kan erkänna misstag och be om förlåtelse om man gjort någon illa
kan belöna och berömma sig själv.
När självkänslan är svag kan det märkas genom att man:
känner sig dålig, att man inte tycker att man är värd något
gör saker som inte är bra för en
undviker att umgås med andra
undviker att prova nya saker
försöker vara andra till lags i vänskaps- och kärleksrelationer
inte tar plats och tar för sig i olika situationer
ofta är svartsjuk eller avundsjuk på andra
blir jätteledsen om man misslyckas med något man gör.
Dålig självkänsla kan också visa sig genom att en person slåss, mobbar eller är taskig mot andra. Det kan också vara så att man försöker dölja dålig självkänsla genom att försöka vara superduktig och bäst på allt eller att man skryter om sig själv.
Varför får man låg självkänsla?
Alla behöver få uppskattning, bli sedda och respekterade för den man är. Självkänslan sjunker om man ofta under sin uppväxt har fått höra att man inte är tillräckligt bra, att man inte duger någonting till eller att man är jobbig.
Samtidigt kan en person, som bara har fått uppskattning när han eller hon har presterat bra, tro att hon eller han duger bara när de gjort något bra. Att man inte duger bara genom att finnas till.
Känslan av att inte duga kan också bero på att man är olika känsliga från början. Om man är känslig kan man ha låg självkänsla, även om man har haft det bra när man växte upp
Det kan också spela roll för ens självkänsla hur pass lik man är den familj eller de personer man växer upp med. Om alla andra ogillar sport och man själv är sportig, kan man känna sig missförstådd och bli osäker på sig själv.
Det finns mycket man kan göra för att stärka sin självkänsla. Här är några saker man kan prova:
När man har tankar om att man är dålig kan man försöka bryta dem genom att fråga sig själv: hjälper det mig att tänka så här? Är det verkligen sant att jag inte är bra på någonting? Vad kan jag själv förändra?
För att komma ifrån tankar på utseende och prestation, kan man fråga personer man litar på vilka egenskaper de tycker om hos en.
Fundera på vilka egenskaper man tycker om hos andra. Vad är egentligen viktigt? Att vara ?snygg?, bäst på proven i skolan eller att man är en nyfiken, omtänksam, klok, fantasifull eller modig person som vågar vara sig själv?
Man kan göra saker som man inte brukar. Eller så försöker man säga ifrån nästa gång någon försöker göra sig rolig på någon annans bekostnad, ringa ett samtal till någon man tycker om eller visa en novell man har skrivit för en kompis.
Istället för att fastna i tankar om sånt som har gått dåligt, kan man försöka acceptera det som hänt och de känslor man hade då. Man kan också fråga sig vad som är bäst för en att göra just nu. Det behöver inte betyda att man inte får visa att man är ledsen över saker som har hänt, tvärtom kanske man behöver sörja under en period för att sedan gå vidare.
Man kan försöka vara extra modig och våga lite mer: våga stå för vad man tycker, våga fråga om sånt man inte vet, våga göra bort sig och våga bjuda på sig själv.
Man kan umgås med personer som man är bekväm med och känner sig trygg med.
Man kan känna sig modigare och starkare om man lyssnar på musik som man tycker mycket om, när man till exempel är på väg till något man känner sig osäker inför, eller samtidigt som man gör något man tycker är lite läskigt.
Man kan bli bättre på att ta emot beröm och komplimanger. Istället för att tycka att det känns pinsamt, kan man ta ett djupt andetag, säga tack och låta det som personen säger sjunka in och tillåta sig att vara glad för det.
Man kan ge sig själv uppmuntran och tillåta sig att känna sig nöjd när man till exempel har gjort läxan eller när man har ringt ett samtal som kändes jobbigt.
Man kan vara en bra och stöttande vän och själv välja kompisar som uppmuntrar en och tycker om en för den man är.
Man ska inte hålla inne med komplimanger utan visa varandra uppskattning för vilka ni är.
Även om självförtroende och självkänsla inte är samma sak, kan självkänslan växa och utvecklas när man gör saker som man är bra på.
Skriv upp saker som du tycker om hos dig själv.
Skriv upp saker som gör dig glad.
Sätt upp mål för din dag, till exempel att du ska göra något som du tycker om eller något som du aldrig har gjort förut och strunta i om det gick bra eller dåligt, blev fult eller fint - det viktiga är att du genomförde det!
Självkänslan hör ihop med ens samvete. Om man är elak, får man dåligt samvete och mår dåligt. Motsatsen sker om man är en god och snäll människa, då mår man bättre och får också ett bättre självförtroende.
Nu blev det ju en del rabblande kanske, det var en finare och roligare genomgång med mina ungdomar! :) ...men jag tycker ändå att det är bra. Man får bekräftelse på sina känslor genom att gå igenom vad som faktiskt är vad och man kan få en känsla av att man inte är ensam om att känna som man gör och även att veta att andra "ser mig och förstår mig".
För mig har det fungerat att skriva ner saker när jag är ledsen och du låter ju som en kreativ person, så hitta ditt sätt att få ut saker ur hjärnan! I hjärnan flyger bara alla tankar och känslor omkring som färgglada löv i en höststorm, men om man får ner det på papper så är det lättare att samla tankarna och se det för vad det är! :)
Det har även fungerat bra för mig att tänka: Vad kan jag förändra? och oftast kommer jag fram till att jag aldrig kommer att kunna förändra det som varit eller det som har skett, oavsett om det var bra eller dåligt. Jag kan däremot ta lärdom av det som skett och därmed fokusera på det istället för tankar som: vad gjorde jag? vad gjorde jag inte? vad sa jag? hur såg jag ut? hur tänkte dem när jag gjorde si eller så m.m? Jag kan inte ändra på det nu idag! På så sätt lär man sig att acceptera sig själv och det som skett, det jag inte kan förändra på ska jag inte lägga energi på att bryta ner i minipartiklar som jag sedan ändå inte kan bygga ihop till en bättre verklighet. Det har i alla fall gett Mig en positivare syn på världen. Tänk på vädret t.ex. hur många är det inte som klagar på vädret! Men vad kan de göra åt det? Inget! Så acceptera det som är och lägg din energi på det som går att förändra! :)
