Jag och min fru tävlar mot varandra...och det har vi gjort från dag ett.

Jag och min fru (jag 38 och hon 37) tävlar mot varandra...inte att vi uttryckligen erkänner det för varandra...men vi vet om det inom våra tankar...men vi säger inget om det till varandra som sagt. Vi tävlar om vem som är snyggast. Ja...vem som är snyggast. Jag tycker att jag är snyggast, medan hon tycker att hon är snyggast. Under hela vårt förhållande i 15 år (varav 8 år som gifta) har vi sett varandra som konkurrenter. Och det fortsätter än idag, trots att vi har barn.
Vi brukar exempelvis träna ihop. Ser jag att hon springer snabbare på löpbandet så ökar jag farten så jag springer snabbare. Hon gör detsamma. Ser hon att jag tränar rumpan bra så ser jag hur hon anstränger sig hårdare för att pumpa upp sin.

När det kommer till mat... Om jag äter chips till en film och jag ser att hon kommer med något nyttigare...ja då åker chipsen ner i soptunnan och fram tar jag också något nyttigt...bara för att hon äter det och för att jag inte ska låta mig samla på mig onödiga kalorier som hon inte samlar åt sig. Hon gör samma sak.

När det kommer till att fixa sig....det här är nog den värsta biten. Det går inte en dag, och jag skämtar inte...det går inte en dag utan att jag och hon fixar oss snygga. Hon sminkar sig, fixar håret, tar på sig fina och sexiga kläder osv varje dag. Även om vi är hemma en hel dag, ex. en söndag. Jag gör samma sak. Det börjar från och med morgonen. Vi observerar varandra hela tiden. Ser jag att hon är snyggare än mig så anstränger jag mig ytterligare framför spegeln för att fixa till mig snyggare. Hon gör samma sak. Just den här biten att fixa sig äter upp så mycket tid. Jag märker dock att vi båda går igång på varandra riktigt jävla mycket och vi har sex flera gånger i veckan. Så det är ju positivt... men vi hatar båda två när någon av oss är snyggare än den andre...eller den "fulare" får hatkänslor och den som lyckats bli snyggare får en "kaxig" självkänsla...eller "segerkänsla" kanske jag borde kalla det. Vi ger aldrig varandra kompimanger, för ingen av oss vill ju att den andre ska vara snyggare. Såhär pågår vår vardag. Folk upplever oss som ett sexigt par, men ingen vet om var som ligger dolt under ytan.

Ja ni förstår...så ser det ut. Så har det alltid varit för oss. Men vi bråkar aldrig om det. Och vårt förhållande är starkt som bara den!!! Vi älskar varandra trots denna rivalitet.

Men jag börjar nu känna en sak... jag börjar bli tunnhårig. Ångesten kryper fram och jag känner mig mer och mer deppig. Jag har en rädsla för att sluta bli älskad i och med att hon nu kommer vara segraren i vår "strid" om snyggheten. Jag tänker bara att om hon alltid känner sig snyggare och finare än mig så kanske hon kommer tappa känslorna för mig. Och jag kan ju inte stoppa håravfallet.. Vet inte vad jag ska göra. Jag älskar henne verkligen...men nu börjar det hela kännas lite jobbigt.