Kan psykiskt sjuka bli bra föräldrar?

Svårt att svara på, det är väl bara för dig att du testar...

Jag röstade ja. Det finns de som kan. Det finns de som absolut inte bör närma sig ett barn. Och allt däremellan.

De där var klurigt. Antingen kan de gå helt åt skogen eller så kan de faktiskt bli riktigt bra, när dom får en som är helt beroende av personen i fråga. Få något att bry sig om av eget kött och blod.

Men de är nog från fall till fall, men personen kommer ju alltid att vara psykiskt sjuk hela livet, oavsett om man sköter sig eller inte. Precis som med alkoholister, en gång alkoholist alltid alkoholist.

Den psykiskt sjuka föräldern är ju förälder och även om man inte alltid förmår vara en "bra" förälder så finns det ju oftast friskare perioder också, och det är viktigt att barnet får ha kontinuerligt umgänge. Man är ju liksom en "bra" förälder bara av att finnas tillhands! Men lika viktigt är inte vara helt utlämnad åt omsorg av den med psykisk sjukdom. Det måste finnas människor runtom som kan ta över i de svåra stunderna. Jag är övertygad om att det inverkar mer på barnets psykiska hälsa hur föräldern mår än t.ex. olika "uppfostringsmetoder".

Jag är inte insatt i dessa sjukdomar för att kunna svara på om de skulle kunna bli bra föräldrar. Jag måste erkänna att det låter för läskigt, men möjligtvis med rätt hjälp, och att man erkänner man har problem och tar emot hjälpen så.

Ja, "psykiskt sjuka" (enligt din samtidigt snäva och vida definition) kan bli bra föräldrar. Alla människor, oavsett psykisk hälsa, kan inte bli bra föräldrar.

Min kompis mamma är bipolär och hon är en utmärkt mamma! :D Så ja, beror på vad för sjukdom dock.