• Äldre 11 Nov 12:27
    1349 visningar
    37 svar
    37
    1349

    Enköping, Uppsala någon mer?

    Finns det någon mer här inne som bor i Eköping/Uppsala området?

    Vecka 29+2 här, så tredje trimestern har precis börjat. Dock så får vi se hur länge våran lille pojk vill stanna där inne då jag låg inne förra helgen pga kraftiga och smärtsamma sammandragningar och nu inte får röra på mig så mycket.

    Vill gärna ha kontakt med de som är mellan 20-30 år då jag själv är 23, men ålder är inte av största intresset. 


  • Svar på tråden Enköping, Uppsala någon mer?
  • Äldre 11 Nov 12:31
    #1

    Hej

    Jag bor i Uppsala o är 26 år.

    Väntar min andra pojke o är i v32 :)

  • Äldre 11 Nov 17:29
    #2

    Hej!

    Trevligt! Jag bor också i Uppsala och är i v 39 med mitt andra barn. 

  • Äldre 12 Nov 10:25
    #3

    Va roligt :) 

    Gud va härligt att va så nära nu, är lite avis på er allt. Haha!

    Hur har era graviditeter varit?

    :)


  • Äldre 15 Nov 11:41
    #4

    Min har inte varit så kul, sängliggande från v7 till v16 ungefär. Mådde illa dygnet runt.

    Mår fortfarande illa då o då men nu kan man leva vanligt iaf :) äter lergigan och lergigan comp.

    Längtar tills de e dags för BF! :)

  • Äldre 21 Dec 05:00
    #5

    Varför ska dessa trådar alltid komma upp och vara aktiva när väl jag inte ät det. Hehe

    Gör ett försök i alla fall. Är bosatt i centrala Enköping, är 23 år och är i vecka 26 (25+1) väntar en pojke. Första barnet för oss. :)

  • Äldre 29 Dec 16:59
    #6
    Folivee skrev 2014-12-21 05:00:56 följande:

    Varför ska dessa trådar alltid komma upp och vara aktiva när väl jag inte ät det. Hehe

    Gör ett försök i alla fall. Är bosatt i centrala Enköping, är 23 år och är i vecka 26 (25+1) väntar en pojke. Första barnet för oss. :)


    Ja den här tråden va inte aktiv så länge tyvärr. :/

    Hur har du mått/mår i din graviditet?
  • Äldre 29 Dec 17:20
    #7

    Bor i Enköping och är i en process att flytta ut till Bredsand. Jag är 23 år, i vecka 16 (15+0) med första barnet. Skrattande

  • Äldre 29 Dec 22:46
    #8

    Ja de första 12 veckorna var tortyr. Fick ingen sömn då mitt första symptom var myrkrypningar i benen. Låg och grät vissa nätter för att jag inte kunde ligga stilla i mer än 5 sekunder innan jag behövde flytta benen. Men det försvann runt vecka 12 tack och lov! Är bara så orolig att de kommer vara ett härligt symptom när man försöker med nästa barn och gärna ska bli skengravid med det.
    Men nu runt vecka 20 så är det bara magen som växer på och de varma svullna fötterna. Ryggen börjar ta lite små stryk, men mår som en prinsessa i jämförelse ^.^

    Du själv lär du vara ganska så nära in på slutspurten nu? :)

  • Äldre 30 Dec 09:28
    #9
    Folivee skrev 2014-12-29 22:46:02 följande:

    Ja de första 12 veckorna var tortyr. Fick ingen sömn då mitt första symptom var myrkrypningar i benen. Låg och grät vissa nätter för att jag inte kunde ligga stilla i mer än 5 sekunder innan jag behövde flytta benen. Men det försvann runt vecka 12 tack och lov! Är bara så orolig att de kommer vara ett härligt symptom när man försöker med nästa barn och gärna ska bli skengravid med det.
    Men nu runt vecka 20 så är det bara magen som växer på och de varma svullna fötterna. Ryggen börjar ta lite små stryk, men mår som en prinsessa i jämförelse ^.^

    Du själv lär du vara ganska så nära in på slutspurten nu? :)


    Jobbigt med rastlösheten, att inte kunna sova, sånt driver en till vansinne. För min del har illamåendet och kräkningarna precis börjat lätta, har varit sjukskriven senaste månaden på grund av det.

    Ser fram emot att börja se gravid ut!
  • Äldre 30 Dec 19:11
    #10

    Åh bredsand är så mysigt. Standard stället under sommaren när det är varmt och ett dopp sitter fint ^.^ längtar efter somrarna framöver när det blir dags att bygga sandslott ð???
    Jo jag blev smått tokig utav bristen på sömn, började ett nytt jobb då också, men kunde inte fortsätta på grund av det ð???
    Jag har tack och lov knappt varit illamående alls! Och bara spytt en gång. Men de gånger jag väl mått illa så har jag nästan njutit av det för det var en sådan lättnad från myrkrypningarna.
    Ja en själv ser få redigt gravid ut. Längtade efter magen förut också. Det känns lite verkligare då. Speciellt när Lillplutten sprattlar runt i massor. Är dock inte så jätte förtjust i när han rör sig, tycker det är lite obehagligt, men är så skönt att veta att han fortfarande lever där inne. ð???
    Kom i ganska samma veva, rörelserna och gravid magen. Den svällde upp ganska då snabbt när den väl började. Min mamma säger hela tiden att jag är för stor för min gångna tid. Men är då inte mycket större än andra gravida i samma vecka.
    Känns lite häftigt där emot att man känner hur de blir större och starkare i rörelserna. Även skillnad från första sparkarna som bara kändes långt ner på magen under naveln, men nu börjar han närma sig revbenen och är långt ut på sidorna och härjar ð???

Svar på tråden Enköping, Uppsala någon mer?