Hysterektomi

Jag vet inte om jag är rätt person, min livmoder togs bort vid min förra förlossning akut då moderkakan vuxit in i livmodern... Men jag kan säga att två veckor efter den operationen så kändes det rätt ok, och redan några veckor senare så var det bra, kunde inte springa i början men annars så... ð???
Vad gäller mig så har jag fortfarande lite mens då de inte kunde få bort hela livmodertappen, detta berodde tydligen på att det är svårt när man varit höggravid alldeles nyss, så för dig kommer det säkert att gå mycket smidigare än så!! Om du tänker mig som ett skräckexempel, och jag tyckte att det gick bra, så kanske det lugnar dig? ð???
Jag har nu ett år senare inga komplikationer av detta, jag tänker inte alls på det nu.

Tack för svaret. Låter ju som det gick bra för dig ändå. Kanske ska förtydliga att det inte är smärtan jag är rädd för. Har genomgått två snitt, ett planerat och ett akut och vet väl ungefär vad jag kan vänta mig. Men är rädd för eventuella komplikationer, finns ju risk för tex skador på tarm och urinvägar vid ett sånt ingrepp även om risken är liten? Värre risker?

Min gick väl rätt bra men jag fick sköldkörtelsproblem kort efter vilket läkarna tror har ett samband. Så nu får jag ta medicin för resten av livet.

Ok, trist. Tack för att du berättar, vill veta både positivt och negativt innan jag beslutar mig. Är ju redan inbokad för operation men går ju att dra sig ur...

Vill gärna höra från fler...?

Jag fick min livmoder bortopererad för några år sedan av samma anledning som du och jag kan bara säga att det är det bästa jag gjort. Allt gick så bra. Inga komplikationer alls. Sjukvårdspersonalen var fantastisk. Du ska inte dra dig ur. Det är fullt normalt och helt okej att känna oro inför en operation. Sjukvårdspersonalen är vana vid oroliga patienter och har vana vid att lugna och trösta. Var hur rädd du vill! Du kommer att bli väl omhändertagen av lugna och trygga människor. Lycka till!

Tack för ditt svar! Låter jättebra. Min lite "lätt" hypokondriska/ neurotiska? läggning säger mig dock att det ju inte behöver gå lika bra för mig...hm. Kanske ska be om lite lobotomi när de ändå håller på och opererar.

Ha, ha! Men det vore väl synd att lobotomera dig . Jag skojade med kirurgen och sa att hon fick gärna råka slinta lite med skalpellen så att jag blev av med lite bukfett. Hon skrattade och sa att så roligt skulle vi inte ha. Sedan minns jag inte mycket mer, för de sprutade in någon lattjolajban-vätska i armen på mig så att jag fick världens skrattanfall och sedan somnade jag allt enligt planerna. Och du, det är så skönt att slippa blöda halv ihjäl sig så du kan inte ana! Kalas varje dag.

Jag tog bort livmoder, äggledare och äggstockar pga cancer i livmodern för ett halvt år sedan, vid en öppen operation.
Själva operationen gick fint och jag var på benen samma kväll. Jag hade inte särskilsk mycket smärtor efter ett par dagar, och slutade helt med smärtstillande efter kanske en vecka.
Jag var otroligt trött i ca. 3 månader, även om jag var sjukskriven i fyra veckor och jobbade inte fulltid förrän efter sex-sju veckor.
Har inte upplevt några komplikationer i förbindelse med själva operationen, men det var extremt hårt (är fortfarande) att komma i övergångsåldern över en natt. Men det gäller ju inte dig, om du bara tar bort livmodern.
Det är så klart skönt att slippa mens, men i mitt fall....så hade jag nog hellre fortsatt att ha mens. 

Jag förstår att du hellre hade fortsatt ha mens. Du hade ju cancer. Hoppas att du är frisk nu. Jag hade långa och extremt rikliga menstruationer och hade turen att få ha kvar äggstockarna. Det enda som jag tyckte var jobbigt efter operationen var att jag inte fick bära något som vägde mer än 2 kg på 6 veckor och att det var lite bökigt att ta sig upp och ner i sängen på det sätt som sjukgymnasten lärt mig att jag måste pga av operationsärret. Jag åt smärtstillande i 4 veckor och hade inga som helst smärtor varken direkt efter operationen eller tiden efter. Man kan aldrig sätta sig in i hur en människa har det till 100%, men jag förstår hur tufft det måste ha varit att komma i övergångsåldern över en natt. Min "resa" är en walk in the park i jämförelse med det du gick och går igenom och jag hoppas som sagt är du är frisk idag. Ha det som bra som du kan!

Jag har det bra idag och skrev det bara för att förklara, att det kanske tog lite längre tid för mig att bli frisk, pga andra skäl.
Det ironiska i det hela är egentligen, att cancern upptäcktes i ett myom som jag fick tagit bort, för att stoppa rikliga menstruationer, utan att behöva ta bort hela livmodern.

Jag gjorde en del research innan min operation och kom underfund med att man många ställen opererar bort livmödrar på löpande band. Det är en enkel och snabb operation och därmed billig. Men den påverkar kvinnokroppen på fler sätt. Man säger att sexlivet inte påverkas. Nej, penetration föregår på samma sätt. Men livmodern har ju också "en funktion" vid orgasm, som inte blir det samma igen. Där är också en rent psykisk funktion. När livmodern är borta, är ju "livet som kvinna" (alltså potentiel mor)  oåterkalleligt slut och kan skapa sorg, för somliga.

Därför hade jag nog försökt att lösa problemet på annat sätt, innan jag gick med på operation.

Du skriver att livmodern har en funktion vid orgasm, men jag har inte märkt någon skillnad. Mina orgasmer har inte förändrats. Det är kanske olika från person till person. Vad skönt att du mår bra idag.

OK, Wow. Du har det bra. Jag har det bra.
Du har aldrig haft livmoderorgasmer. Det har kanske TS. Jag hade det.

TS ber om både positivt och negativt, därför delar jag både mina negativa och mina positiva upplevelser och den research jag gjorde tidigare.
Det positiva är ju att själva operationen är ingenting. Det negativa är, att det kan påverka saker man inte tänkt på.

Min uppmaning till TS är att undersöka fler möjligheter innan man tar till den ultimativa lösningen. Om TS är i en viss ålder, löser problemet kanske sig själv inom en överskådlig framtid.

Tack igen för svaren. Vill absolut höra både positivt och negativt även om det såklart är trevligare att höra positiva berättelser. Har läst en del om operationen och ska fortsätta söka information innan jag beslutar mig. Fler som har något att tillägga?

Jag gjorde en hyst med titthålskirurgi. 
Säger precis som många andra att det är något av det bästa jag gjort. Slippa störtblödningarna, pms:en, cellprov bl. a. Samt hålla reda på när man ska ta P-sprutan.

Direkt efter OP var ett rent helvete-men i slutändan värt det. Jag fick TRE jätteinjektioner med nåt jag tror var morfin. Hade ändå ont. Ändå så ska titthål göra mindre ont än öppen kirurgi.
Jag är 35 år och kvinnan som låg i samma rum som mig var närmare 60 och hon var uppe och gick, åt, duschade osv.bara några timmar efter OP. Hon hade gjort samma OP.
Jag mådde illa som ett as, hade grymt ont och kunde öht inte ta mig ur sängen förrän vid lunchtid dagen efter. Värst av allt var gasen dom sprutar dom sprutar in i bukhålan-magen blir som en ballong. Men är man fått ut gasen kändes det bra igen. Kisseriet kom igång på kvällen, då jag fick åka hem.

Som sagt-ett helvete på sjukhuset om man har otur, men man kan ju även ha tur som min rumsgranne.

Do it!
Ska du göra titthål eller öppen buk?

Förresten så sa narkosläkaren en sak till mig som jag aldrig hade en aning om. Det var att kvinnor som var smala,unga, vältränade och inte rökte var dom som mådde sämst efter operationen.
Aldrig hört detta förr och tycker inte det verkar logiskt för fem öre. Men han måste ju vetat vad han snackat om :) Det stämde ju. Till viss del-så ung är jag ju inte längre :P

Tack för svaret "Jadärserman". Jag ska göra öppen bukoperation. Titthål eller genom slidan är uteslutet eftersom jag inte ser ut som jag "ska" därinne. Har en skiljevägg i livmodern (sk dubbel livmoder) och även två livmodertappar. Denna missbildning gör väl att jag känner mig extra nervös inför operationen med eftersom detta inte är något läkarna stöter på varje dag precis. Har dock blivit lovad deras bästa och mest erfarna läkare till att genomföra operationen.

Uppdatering:

Har nu genomgått operationen och allt har gått bra, vad jag vet hittills. Återhämtar mig just nu och blir mer och mer rörlig. Opererade mig i tisdags och behöver inte längre värktabletter. Blödningarna ska ju nu upphöra men för tidigt än att utvärdera detta.

Tror jag tog rätt beslut att genomgå operationen.

Åh, vad roligt! Vad glad jag blir över att allt har gått bra. Nu ska du bara vila och skämma bort dig. Skönt också att du känner att du tog rätt beslut. Kommer att bli jättebra, det här. Hoppas att du får en fin jul. Kram!

Tack för dina fina ord och stöttning i tråden "wow". God jul och kram på dig med!