• Anonym (Ensam­)
    Äldre 22 Nov 09:38
    512 visningar
    5 svar
    5
    512

    egoist till karl!

    Då satt man i skiten, har liksom haft det på känn så det är ingen direkt nyhet.

    Blev gravid snabbt i förhållandet, dumt nog. Efter massa diskussioner och funderingar valde vi att behålla. Är nu i vecka 20. Vi bor på varsitt håll och träffas på helgerna. Jag har tre stora barn sedan tidigare, så det har funkat enklast så. Klart vi har planerat att flytta ihop i framtiden, men just nu klingar alla varningsklockor som finns för mig... :(

    Om man ska kunna ha ett fungerande vardagsliv med många barn, måste han ju involveras. Har försökt få honom involverad bla genom att han sover här och genom roliga saker tsm med barnen. Numera skiner hans egoistiska sida igenom rätt rejält i mina ögon.

    Förut ställde han upp och följde med, men nu har han slutat. Saker barnen väntat på ett år kan han inte lägga sin tid på några timmar, trots att jag betalat. Börjar oroa sig att det tar flera timmar typ en vecka innan. Han dricker också varje helg, inte så att han blir full, men jag har sedan januari inte sett en vit helg... Han har aldrig varit sambo och har inga egna barn.

    När vi diskuterat har han målat upp en bra bild på hur allt ska bli och vara, men den rasar i mina ögon för varje dag... Är så otroligt ledsen. Jag behöver se en framtid nu, vill bona in mig, hur den än ser ut. Är jag bara fjantig och hormoniell? Vad ska jag säga till honom? Som det känns nu vill jag hålla honom helt utanför mitt liv, då det tydligen är ett besvär för honom iaf. Hur hade ni gjort? Grät på jobbet igår och mår skit idag. Gravid, trött och förbannat ensam, det är så det känns... Snälla ni, hur hade ni gjort? Behöver inga negativa kommentarer, de har jag i huvudet konstant iaf. Ledsen...

  • Svar på tråden egoist till karl!
  • Äldre 22 Nov 09:59
    #1

    Usch så jobbigt för dig att känna dig så där besviken!
    Men när jag läser så undrar jag framför allt: är han SNÄLL med dina barn? Det tycker jag är det viktigaste. Att han inte tycker att det är roligt att följa med på barngrejer med barn som inte är hans egna, det tycker inte jag är så konstigt. En del av behållningen med att göra saker med sina barn är att man blir så glad över att se hur glada DE är. Hur roligt de har det. Själv kan man sitta på en läktare eller på kanten till bassängen i ett badhus och hur kul hade det varit om man inte ens kände barnen i fråga? Jag skulle inte gå på mina grannars barns matcher t ex. Nu känner han förstås dina barn men han kan knappast känna FÖR dem så som en förälder gör. Däremot får man inte vara otrevlig eller dum mot någons barn oavsett vems de är, så är han det skulle jag dra öronen åt mig direkt.

    Att han dricker på helgen men inte blir full, känns inte så farligt i mina öron om det handlar om ett - två glas vin till maten eller kanske en whiskey på kvällen. Där har vi alla olika gränser för vad vi accepterar. Blir han elak eller otrevlig när han dricker? Eller är det mest trist att han dricker när du inte ens kan smaka?

    Jag vet inte hur det är att vara tillsammans med en man som inte är barnens pappa men jag har en känsla av att man kanske önskar och vill att han ska ta på sig ansvaret och rollen som en extrapappa. Att man vill att det ska bli så där mysigt och att man tycker lika mycket om alla barn och vill göra saker allihop. Jag tror att det kan vara svårt för en ungkarl utan egna barn att hoppa rakt in i en familj och plötsligt tycka att det är skojigt. När man får egna barn då växer man in i föräldrarollen och man älskar sina barn mer än man trodde var möjligt. Han kanske vill göra barnsaker sen när ert gemensamma barn kommer?

    Vad är det mest av allt som gör att du är besviken på honom och så ledsen som du är? Fundera på det och då kanske du kan ta upp just den saken med honom.

    Kram till dig och hoppas det känns bättre snart. Ibland blir allt så stort och jobbigt när man är gravid. Men ibland måste man lita på sin magkänsla om något verkligen är fel.

  • Anonym (Hm)
    Äldre 22 Nov 09:59
    #2
    Anonym (Ensam) skrev 2014-11-22 09:38:09 följande:

    Då satt man i skiten, har liksom haft det på känn så det är ingen direkt nyhet.

    Blev gravid snabbt i förhållandet, dumt nog. Efter massa diskussioner och funderingar valde vi att behålla. Är nu i vecka 20. Vi bor på varsitt håll och träffas på helgerna. Jag har tre stora barn sedan tidigare, så det har funkat enklast så. Klart vi har planerat att flytta ihop i framtiden, men just nu klingar alla varningsklockor som finns för mig... :(

    Om man ska kunna ha ett fungerande vardagsliv med många barn, måste han ju involveras. Har försökt få honom involverad bla genom att han sover här och genom roliga saker tsm med barnen. Numera skiner hans egoistiska sida igenom rätt rejält i mina ögon.

    Förut ställde han upp och följde med, men nu har han slutat. Saker barnen väntat på ett år kan han inte lägga sin tid på några timmar, trots att jag betalat. Börjar oroa sig att det tar flera timmar typ en vecka innan. Han dricker också varje helg, inte så att han blir full, men jag har sedan januari inte sett en vit helg... Han har aldrig varit sambo och har inga egna barn.

    När vi diskuterat har han målat upp en bra bild på hur allt ska bli och vara, men den rasar i mina ögon för varje dag... Är så otroligt ledsen. Jag behöver se en framtid nu, vill bona in mig, hur den än ser ut. Är jag bara fjantig och hormoniell? Vad ska jag säga till honom? Som det känns nu vill jag hålla honom helt utanför mitt liv, då det tydligen är ett besvär för honom iaf. Hur hade ni gjort? Grät på jobbet igår och mår skit idag. Gravid, trött och förbannat ensam, det är så det känns... Snälla ni, hur hade ni gjort? Behöver inga negativa kommentarer, de har jag i huvudet konstant iaf. Ledsen...


    Ts, jag tycker du ska prata med honom o berätta hur du känner å mår. Ställ ultimatum, antingen blir han mer delaktig i dig o hela ditt liv (barnen) el så får ni gå skilda vägar. Dina barns mående måste alltid komma först ! <3
  • Äldre 22 Nov 10:01
    #3

    Hej, usch vad jobbigt du har just nu :(

    Hur är relationen mellan dina tre barn och deras pappa? Kanske skulle ni behöva lite egentid för att kärleken ska få energi. Det är jätteviktigt att ni får egen vuxentid för att kunna lägga en grund för ett familjeliv med många familjemedlemmar.

    kram

  • Anonym (v)
    Äldre 22 Nov 10:05
    #4

    tyvärr är det ju så att man inte ser alla sidor av en person på en gång. Kan mycket väl vara så att han ansträngt sig lite extra också, så som man gärna gör när man är nykär. Men nu kommer vardagen och du ser fler sidor av honom.  När man inte bor tillsammans "på riktigt" så går de ganska lätt att dölja sina slarviga sidor och olater. Vi har ju såna allihop såklart, men du måste tänka på dina barn. 

    Jagvar särbo med min f.d. Jag hade barn, han inte. I början var han så positiv, men sen märkte jag ju att han förstås gärna ville träffa mig men blev "så trött" av barnen. han sa det aldrig men jag märkte det. Och visst, jag blir också trött av mina barn ibland. Men tror man att man en dag ska kunna bo ihop måste ju sånt funka. Tyvärr tror jag många flyttar ihop för fort, man behöver veta sånt här innan man bor ihop på riktigt. Nu har ni tack och lov inte flyttat ihop än, men du är gravid med hans barn. 

    Ni får ta ett rejält snack, men sen måste du göra vad som blir bäst för även dina redan befintliga barn. Det verkar inte vara att flytta ihop med denne man, av vad du skrivit

  • Anonym (gubbe­)
    Äldre 22 Nov 10:12
    #5

    Du har tre barn sedan innan (med hur många karlar?) och nu är du gravid med hans barn.

    Han har kanske fått för sig att det inte kommer att hålla i vilket fall som helst så han distansierar sig till dig redan nu för att bespara sig och sitt barn smärtan av en senare separation.

    Om situationen var omvänd, det här var första gången du var gravid och han hade barn med 3 olika kvinnor sedan innan, hade du kunnat ha liknande funderingar själv då?

    Du får försöka få honom att hoppas på er två, han är den underlägsne av er som behöver känna trygghet ifrån dig, inte du ifrån honom.

Svar på tråden egoist till karl!