Mina döttrar tål inte varann:-(

Kan man inte uppföra sg vid matbordet så får man gå in på sitt rum tills man kan bete sig.

Är man otrevlig mot de andra i familjen så kan man inte delta i gemensamma aktiviteter eftersom det då blir dålig stämning.

Är man otrevlig och mobbar andra i familjen så bör avdrag göras på månadspengen.

Man får vara arg, men ska man skrika, gapa och vara otrevlig, så får man gå ifrån och göra det någon annan stans.

Oj, dessa två kommer få en jättebra relation när de blir äldre. Det brukar vara så :)

Sära dom ett tag så dom får sakna varandra. Låt ena vara hos pappan och den andre hos dig och skifta.

Jag har haft en liknande relation med min syster, förutom att det var hon som rök ihop med mig och jag höll en relativt låg profil. Du kan inte få dom att gilla varandra men det är viktigt att du verkligen försöker behandla dom rättvist och poängterar att ett dåligt beteende aldrig är okej. (bättre att påpeka att man inte ska te skrika, säga vissa saker osv när det sägs än att låta en hel situation bli den enas fel, för oftast är båda lika inblandade och skyldiga) 
Annars kan du nog bara försöka att avstyra samtalen som urartar och inte "tvinga på dom" varandras umgänge. Min syster var helt jävlig mot mig hela min uppväxt, hon rent av mobbade mig, och mamma tog alltid hennes parti för att hon inte orkade med hennes humör (jag misstänker att hon har adhd) och idag, när vi båda är vuxna, så har vi ingen kontakt alls längre. Det kan nog vara svårt för många föräldrar att acceptera men syskon måste inte älska varandra bara för att dom är syskon...   

Min lillasyster som är 3 år yngre och jag var som främlingar när vi var små. Vi var inte osams och pratade inte så mycket med varann. Vi var bara så olika när det gällde allt. Idag har vi nästan bara kontakt när något händer i familjen, dödsfall till exempel. Det blir ju inte så ofta. När min dotter gifte sig förra sommaren bjöd vi inte min syster och hennes familj. Det var inte för att vi är elaka. Vi kom bara inte på att bjuda henne. Så dålig är vår kontakt. Om jag ska ringa henne får jag söka hennes telefonnummer på internet och jag vet inte om hon bor kvar där hon bodde senast. Hon finns inte på något sätt. Jag känner inte någon sorg för det och det är som det är. Att dina döttrar ryker ihop är ett tecken på att de inte är likgiltiga för varandra och det är ju bra fast det låter jobbigt när det händer.

Precis så var det med mig och min syster. Vi tålde inte varandra och bråkade hårt och konstant. Idag är vi bästa vänner och älskar varandra mer än allt. Det vände när vi var runt 16-17.

Håll ut, TS!

Inte nödvändigtvis, det kan gå som för mig och min syster...och jag känner många som inte gått ihop när dom var unga som har en stel relation idag.. faktiskt fler än som det har vänt för..

Tack för att ni ger hopp om att dom kan få en bra relation, har själv önskat mig en syster och är glad att det ha två tjejer även om jag önskade att dom var vänner mer!

Verkar finnas ett respektproblem i familjen. Lika lite som döttrarna respekterar varandra, respekterar de att någon ansträngt sig och lagat middag till dem och låter måltiden bli ett tillfälle för trevnad så som den som ordnade maten önskade för sina matgäster. De verkar lida av "än-jag-då-problemet", vilket är vanligt i vår västerländska kultur i alla åldrar. Botmedlet är att ni som föräldrar måste föregå med gott exempel ang medkänsla, lyhördhet, empati och sympati för andra människor och djur och vägra acceptera egoism - konsekvent i alla lägen.