Kan man lära sig älska och känna åtrå för någon?

Nej det går inte att lära sig! har försökt för många gånger. Nu har jag träffat rätt och det kändes med en gång. Känner man inte kemi inom 5 minuter kommer man aldrig att göra det!

Ja det kan man. Jag kunde inte med att göra slut med en kille jag blev ihop med när jag var 18. Ville inte såra honom. Men ju mer jag lärde känna honom ju mer började jag tycka om honom. Blev till slut kär och nu älskar jag honom över allt annat. När vi varit tillsammans 2 år berättade han att han inte velat såra mig och därför inte gjorde slut under vårt första halvår ihop. Trots att han varken var kär eller älskade mig. Jag attraheras av honom, jag älskar honom och jag får fjärilar i magen varje gång vi ska ha sex. Och jag vet att han känner likadant (fast det där med fjärilar i magen vet jag förstås inte om han får ) idag har vi varit tillsammans i mer än 20 år.

Men vad jag förstår så måste han haft något som gjorde att du fanns där som du ju nu trots allt gjorde! Du har ingen aning vad det kan ha varit?

Lyssna på Eva Rusz. Hon gjorde radioprogram om det där. Man ska gå och dagdrömma och så, så blir man kär. Jag har testat lite, och det verkar funka för mig. 

Nu menar jag definitivt inget illa. Men det är inte mer än att jag undrar vad det är som skiljer dig ifrån ditt sett att se på det och den som här svarar efter dig dvs. den som kallar sig för (starkare kärlek). Är den kärleken verkligen än din? Vad tycker du?

Nu menar jag definitivt inget illa. Men det är inte mer än att jag undrar vad det är som skiljer dig ifrån ditt sett att se på det och den som här svarar efter dig dvs. den som kallar sig för (starkare kärlek). Är den kärleken verkligen starkare och bättre än din? Vad tycker du?

Jodå det stämmer bra också på mig!

Jag tror att så många vill det ska vara rätt så de försöker övertyga sig själva. Har själv gjort det och ser i omgiviningen de som blivit tillsammans även om de inte känt gnistan. Visst många är fortfarande tillsammans men de är inte speciellt lyckliga, inte alls faktiskt.

I all ärlighet så är jag faktiskt rädd att det är så som du skriver. Det skulle därför vara intressant att se vad de svarar som väljer att se det på så sätt t ex då vad (Starkare kärlek) svarar på detta. Vad är det där som gör att vederbörande kan säga att detta är en starkare och bättre kärlek?

Frågorna är många? Väljer man kanske bort någonting för att få någonting annat t ex detta med sex? Detta med sex kanske inte ses alls så viktigt om man nu bara slipper att få vara ensam exempelvis?

När vi blev tillsammans hade jag ingen känsla att han skulle vara den jag skulle tillbringa resten av mitt liv med. Han var trevlig, snäll och funkade bra med mina vänner. Det var ingen himlastormande förälskelse som de jag hade läst om i böckerna. Men ju mer jag lärde känna honom, ju mer tyckte jag om honom. Och efter ett tag kom det där pirret och kärleken har med åren bara växt sig starkare. Det finns ingen som jag litar på så mkt som min man. Vi pratar om allt. Vi har jobbat med sexlivet och testar hela tiden nya saker vilket gör att pirret och fjärilarna i magen fortfarande finns när vi ska ha sex. Eftersom vi har gått igenom många svåra situationer tillsammans och eftersom vi började så unga har vi tillsammans byggt vårt liv. Vi bygger på livet samtidigt som vi bygger kärleken starkare, så ser jag på det. Vi pushar varandra samtidigt som vi stöttar. Och vi pratar om allt. Och vi pratar mycket. Jag tror absolut att det finns många par som träffas gm att kemin stämmer direkt, typ kär vid första ögonkastet, och att man kan få även dessa förhållanden att hålla. Men jag tror också att vårt förhållande har extra bra förutsättningar att hålla, eftersom vi verkligen byggt det från grunden. Min man är min bästa vän. Jag älskar honom av hela mitt hjärta och jag vet att han har samma och kanske t o m ännu starkare känslor för mig.