Hur kan folk ha så mycket pengar sparat?

Ärligt talat, lita inte på vad folk skriver på anonyma forum. Jag har faktiskt en hel del sparat på banken (du behöver inte tro mig) men det handlar inte om miljoner. Och redan där är banken väldigt gullig mot mig. Så jag skulle inte tro att varenda människa har hur mycket som helst sparat.

Lite håller jag med ovanstående. De som svarar är ofta de som HAR pengar.
Om jag ska prata för egen del så har jag och min man ca 40000kr netto tillsammans varje månad. 12000kr går till boendet. Det är inte varje månad vi har räkningar på 12000kr men då finns det i alla fall alltid pengar att ta ifrån.

Då har vi 28000kr kvar. Räkningar utöver boendet brukar ligga på kanske 4000kr. Då avser det dagis, försäkringar (bil, båt, person), gym, a-kassa, prenumerationer mm. Nere på 24000kr.
Av detta sätter vi in kanske 12000kr på sparkontot. Resten delar vi upp oss emellan och det ska räcka till allt annat; mat, bensin, uteluncher, nöjen, kläder.

På det här viset lyckas vi spara 80-100kkr per år. Vilket gör att vi har buffert till oförutsedda händelser och resor.

Jag är 35 år gammal och vi har inga dyra vanor. Utan vi gillar att äta gott, umgås med vänner, gå på bio. Och vi gillar att resa så då skapar vi helt enkelt möjlighet att göra det.

+1

i trådar som denna lockas personer med inget sparande eller mycket sparade att skriva. Du får inte in 200.000 medlemmar med mer "normalt" sparande som skriver.

Om du vill veta hur förmögenhetsfördelningen och sparandet ser ut i landet så har SCB väldigt detaljerad statistik för detta.

Låga fasta kostnader och inga barn gör det möjligt för mig och min man att lägga undan rätt så mycket pengar.

Många som svarar är ju säkert ganska stolta över att de lyckas spara så bra, och vill gärna tala om det och varför inte, det är ju inget dåligt exempel och många borde kanske ta efter?

Den tid i livet som vi kunde spara mest var när vi precis börjat jobba efterhögskoletiden. Två hyfsade inkomster, låga utgifter. Vi kunde lägga undan 20 000 per Månad! Sen har vi byggt hus, skaffat barn, startat firma m.m. Just nu är ekonomin rätt ansträngd pga att ett strategiskt investeringsbeslut i firman och därmed uteblivna inkomster för en av oss råkade krocka med ett möjligt inköp av en markbit som gränsar till vår tomt... Vi konstaterade att för att varav personr då gemensam bruttoinkomst i fjol på närmare en miljon, så känner vi så helt plötsligt väldigt ekonomiskt bakbundna... (Fattig är nog fel ord i sammanhanget, för det är vi inte...)

Men min upplevelse är att de som sparar mycket är de som hushåller bäst med sina pengar. Som har skapat en vardag där de unnar sig saker som de verkligen vill ha, men inte skaffar sig vanor av ren slentrian eller för att alla andra verkar ha det. många verkar leva i tron att "alla andra" har råd med hus, två bilar, årliga semesterresor, ständiga renoveringar och byte av möbler, restauranbesök, uppdatering av garderoben o.s.v. Men i själva verket så är det så att de som renoverar mycket aldrig åker på utlandssemester elle äter ute. De som reser på dyra resor har bara en bil och bor nästan gratis tack vare en lyckad bostadskarriär. O.s.v.

Det tror jag också.
Sen tror jag inte att man ska döma folk. Eller så här, man ska inte avundas dem som "har allt" för man vet aldrig hur sanningen ser ut (värderat upp huset, höga lån). Och samma åt andra hållet, folk kan ha det bra mycket bättre än man tror men gör inte så mycket väsen av sig.

Vi har det väldigt bra i den bemärkelsen att vi har det vi behöver och vi kan unna oss saker. Vi har det som VI vill ha det. Men vi bor inte nån jättevilla, reser inte långt bort (eller ofta) utan gör vanliga svensson-grejer mest. Men för oss är tryggheten viktig, alltså vill vi gärna ha en liten back-up på banken. Vad andra tycker och tror om oss skiter jag fullständigt i.

För oss var också perioden "efter-studier-före-barn" den som ekonomiskt sett har gett oss de bästa möjligheterna. Då fortsatte vi att leva på student-standard (nästan!) men vi hade inkomster från två heltidsjobb. Så där skaffade vi oss vår grundplåt skulle jag säga. Vi var verkligen noga med att inte börja konsumera i överflöd bara för att vi fick dubbla budgeten att leva på varje månad. Det har vi nog haft igen sedan dess!

Det är inte de stora inkomsterna utan de små utgifterna som jag tror är nyckeln. Jag började jobba på kontor när jag var 17, flyttade ihop med min sambo några månader senare. Vi köpte ett hus när jag var 26. Huset är betalt och boendekostnaden är 3.000/månad.

Sparande:
2.000/mån x 1 år = 24.000
2.000/mån x 10 år = 240.000
2.000/mån x 20 år = 480.000

Men samtidigt gäller samma belopp om man handlar för 2.000 varje månad, där är skillnaden.

Vi har gott om pengar av flera skäl:
maken har investerat i aktier
vi lever väldigt ekonomiskt-om man inte röker,dricker,går på bio och äter ute varje dag sparar man massor!
vi har inga nöjen som kostar
vi bor på gård och har sålt skog för att betala av lånen vilket gör att de är jättelåga idag
maken har tjänat bra förr och lyckats spara

Vi har inte ärvt en krona däremot och jag är sjukpensionär,men man kan ha pengar ändå. Det mesta beror på livsstilen faktiskt.

Stor tumme upp på det!

Plus ränta. Vilket gäller både de som sparar och de som köper på kredit.
Räknat med en mycket blygsam ränta på 2% så tillkommer nästan 110.000kr.