Vilken förälder är du närmast?

Har ingen relation till pappa alls dock en super bra till mamma.

Har en lika bra relation till båda mina föräldrar

Svarade mamma och jag är kvinna.

Har en nära och bra relation med mamma, trots att vi bråkade en del i tonåren så vet vi vart vi har varann och hon har alltid satt sina barn först. En otrolig kvinna som uppfostrat 2 barn nästan helt själv och nu är en fantastisk mormor/farmor också.

Har nästan ingen relation alls med pappa, han har aldrig riktigt visat att han brytt sig om mig, trots att jag var där varannan helg hela min uppväxt. Känns trist när jag tänker på det och undrar ofta varför..

Jag hade en mycket närmare och bättre relation till min far än min mor. Han dog för 10 år sen och jag känner mig så ensam för det är inte samma sak med mamma, även om jag älskar henne också. Vi har ett så förgiftat och komplicerat förhållande och kan aldrig prata om känslor med varandra. :(

Pappa alla gånger, världens bästa människa! 
Trots att han söp bort all tid med mig som barn men på något vridet vis så fanns han alltid för mig som barn trots att han var full. 

Mamma hade jag ingen som barn, hon är psykiskt sjuk och vi har fortfarande ingen bra kontakt. 

Min bror. Han är ju inte MIN förälder, men han är EN förälder....

När det gäller mina föräldrar..... min mamma. Typ. När jag inte var mamma åt henne istället. Mest förälder till mig var min mormor. 

Min pappa drack inte, däremot var han psykiskt sjuk och en riktig tyrann under min barndom. Jag varnar kvinnor för såna som han. Men ändå är han den bästa människa jag nånsin har känt. Det finns ingen i hela världen som hade sån inneboende kärlek som min pappa. :( Det är så knasigt och komplicerat. Han var en djävul och en ängel på samma gång.

Jag är inte nära med någon av dem, men jag är närmare med mamma. Speciellt sedan jag blivit vuxen och flyttat hemifrån. Nu längtar jag verkligen efter henne.
Pappas och min relation var död under tonåren och är nu komplicerad, men lite bättre ändå. Men den balanserar på en tunn tråd hela tiden.

Vet inte riktigt. Som barn och tonåring hade jag en bättre relation till mamma. Nu som vuxen har jag en bättre relation till pappa, vilket min mamma inte verkar vara så förtjust i. Anledningen till att jag inte har så mycket kontakt med mamma längre är att jag som vuxen har insett att min mamma är en väldigt svår person att ha att göra med. Förstår att mina föräldra skildes när jag var 9 år och är faktisk förvånad över att pappa stod ut så pass många år med henne. Är dock inte ovänn med min mamma idag och vi har regelbunden kontakt, men jag passar mig för att släppa henne för nära inpå.

När jag var liten var det pappa, som var mer den omhändertagande nära föräldern som lyssnade och förstod. I tonåren slog det över till mamma som även stått mig närmast i vuxen ålder tills hon gick bort. Hon var en bättre vän i en jämbördig relation än förälder. Jag är kvinna.

Lika bra skulle jag säga, men eftersom jag pratar med pappa ungefär en gång om året så svarade jag mamma.