Svärmor som går mig på nerverna
Det verkar vara vanligt, så vad är det med svärmödrar och att de måste klaga på sina svärdöttrar? Min svärmor har varit på mig från första början och jag erkänner att jag kunde ha sagt ifrån mer. Eftersom jag är för snäll har hon fortsatt med sin kritik. Jag är ordningsam, ansvarsfull, ekonomisk och välutbildad och har alltid försörjt mig själv. Ändå klagar hon på att jag lever på min mans pengar och att jag laga fel mat som gör honom undernärd (vegetariskt). Hon har spridit lögner om mig om bland annat dessa saker, även om jag pratat med henne och sagt att inget av det är sant. När jag pluggade heltid och jobbade klagade hon på att jag inte höll hemmet i perfekt skick. Vi har alltid haft fint och rent hemma, men det hon anmärkte på var saker hon letade upp, tex att tvättmedelsfacket hade rester kvar och att diskmaskinens gummilist inte var helt avtorkad. Hon säger det inte till min man, utan allt är mitt fel. När hon tyckte att han magrat av förhörde hon mig om huruvida jag äter utan honom. Dvs att jag inte ger min stackars man mat när jag själv äter. Ja, på den nivån är det. Nu när vi ska fira jul där är jag i upplösningstillstånd redan nu. Hon påpekade i höstas att vi inte ska ge vårt barn kläder i julklapp, att det är sånt de ska få ändå. Vi vill att vårt barn ska ha många julklappar och drygar ut med kläder. Vi vill inte köpa saker i onödan och alla barn vill ha många paket. Men det var hon tvungen att anmärka på. Så nu har jag gjort extra många klädpaket för att reta upp svärmor :)
Någon annan som har en jobbig svärmor, så man kan känna sig lite mindre ensam om det?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-12-03 18:09
Lite fler saker hon gjort...
Sagt rakt ut att vårt barn borde börjat på förskola vid 1 års ålder, eftersom hon skulle bli osocial av att vara hemma med mig. Ifrågasatt hur vi kan ha råd med ostbricka någon gång per månad! Hon tycker alltså att mina vanor ruinerar oss. (3 sorters ostar och kex...hmm). Köpt kläder till mig eftersom hon tror att min man annars bekostar det (det var när jag pluggade och jobbade och faktiskt ändå försörjde mig själv). Hon blev irriterad på mig och mina "idéer" under förra graviditeten då jag höll mig till de råd som ges till gravida, d.v.s. inte åt det man inte ska äta som gravid såsom ädelostar med mera. Hon fräste åt mig att hon då aldrig hört något sånt och ändå har hon 3 barn. Men hon födde den sista för 41 år sedan. Nu när jag är gravid igen orkar jag inte med hennes inställning, att hon tror att jag "hittar på" dessa kostråd med mera. Jag är den som är kunnig men hon "vinner" pga sin retorik.
Hon är extrem, men ingen annan verkar se den sidan. Man kan lugnt säga att hon har fått fel uppfattning om mig som trots förklaringar från mig efter 14 års tid fortfarande inte ändrats. Det är väldigt sårande och jag har efter alla dessa år börjat känna mig utbränd pga allt detta. Ingen annan som har det lika illa?
