Ta upp med pojkvännen att han behöver gånger i vikt.

Eller så kanske det är dig själv du behöver jobba med?

Fysisk attraktion är viktigt. Bara säg det.

Vad menar du? Jag tycker att det är viktigt att man dras även fysiskt till varann och skulle aldrig få för mig att falla ihop utseendemässigt så att han slutar attraheras av mig, så jag förväntar naturligtvis detsamma av honom. Eller tycker du kanske att man ska sluta duscha, sitta i skabbiga myskläder och vräka i sig chips och bli fet?

Jag kräver inte att han ska vara superfit, men jag vill gärna att han sköter hygienen (det gör han redan), håller en normal vikt och äter relativt hälsosamt. Att vräka i sig en halv pepparkaksdeg, en massa chips, en pizza och en stor chokladkaka på en kväll är sjukt enligt mig.

Att gå in i en relation med avsikt att partnern ska ändra på sig, slutar aldrig väl. Men det är ditt liv. Jag säger bara att du inte ska vara låst på att det är han som sviker dig, för att snubben inte är med i paradise hotell.

Vadå Paradise Hotel? Det är snarare ett anti-ideal enligt mig, WT hela bunten.

Jag har som sagt aldrig krävt att han ska se ut som någon fotomodell, däremot blir jag rädd när han proppar i sig en massa äckelpäckel i de kvantiteterna och ser att vikten bara går uppåt. Var ska det sluta? När är det dags att säga ifrån?

Eller tycker du att man bara ska stå och se på alltmedan det händer? Jag vill säga till i tid, så att det slipper bli något som kommer emellan oss. Han är den bästa människan jag vet och han förtjänar en flickvän som attraheras av honom, vilket jag gör idag och även vill fortsätta göra. Då är det ju min plikt att informera honom om när det börjar spåra ur åt ett håll som kan bli skadligt.

Oj vad svårt!! Du kan inte säga rakt ut att ni båda två måste börja leva hälsosammare? Eller utmana honom på godis/fikaförbud eller börja träna tillsammans? För min del är det tvärtom, har en sambo som äter vad som helst utan att gå upp i vikt, medan jag har kämpat med vikten hela livet och äter bra och rör mig mycket. Men när jag träffade sambon tog jag över lite av hans dåliga matvanor och gick upp 8 av mina 15 kg som jag har gått ner. Det var dock jag som satte ner foten och sa att det var slut på pasta, godis och mackor dagarna i ända. Jag hade nog blivit väldigt ledsen om han hade sagt rakt ut att jag hade blivit tjock. Idag tränar vi tillsammans och äter inte samma mat och alla extrakilon är borta. Efter jul har vi tänkt att båda två ska börja äta ännu nyttigare för att få mer resultat från styrketräningen. Så jag tror det är bättre att linda in dina åsikter om hans vikt lite, inte säga rakt ut då det kan såra. Han kanske är väl medveten om att han är lite stor, men ändå inte kan låta bli onyttigheter.

Om du nu har så goda skäl, säg det till honom då. Om du ser att hans hälsa är i farozonen och han håller på att krackelera som människa, då ska det väl inte vara så svårt att få honom att inse detta?

Bara han själv som har makt över sin egen kropp, så om inte han har samma syn som du, då blir det svårt för förändring.

Hm, jag kan knappast äta mer hälsosamt än jag gör. Äter knappt socker alls, lagar all min mat från grunden och är ytterst petig med vad jag stoppar i mig. Men vi bor inte ihop (distansrelation) så jag kan inte laga maten åt honom, annars hade jag gjort det. Det kortet kan jag alltså inte använda.

Nu menar jag ju inte att han måste bli lika extrem som jag, men han behöver som sagt lägga om sina matvanor. Det går ju an att äta

som han gör i några år till, men efter 30 brukar ju folk lägga på sig en del och kanske även bli sjuka om de äter skräp. Jag tänker också på risken för diabetes.

TS jag får för mig att din kille upplever dig som för fanatisk och blir  då anti och för att markera stoppar i sig så mycket skit som möjligt,barnsligt men så tror jag
Skulle själv aldrig orka leva med någon som går till ytterligheter vilket håll det än må vara,och har tyvärr svårt att se hur erat förhållande kommer att hålla