Att vara utan ADHD-medicin vid graviditet, erfarenheter!??

En läkare gör ju alltid en bedömning med för och nackdelar. Klarar du dig utan preparatet och kan sköta ditt skola/arbete utan medicin så bör man ju avstå. Men om du nu skulle behöva medicinen så kan läkaren säga att du kan ta den. Det är ju ändå en sådan låg dos att det är långt ifrån vad en knarkare tar för att få ett rus. Men ändå så kanske barnet måste födas på ett stort sjukhus med barnsjukhus så bebisen kan få rätt vård omedelbart efter födelsen. Risken som finns är neonatal kardiorespiratorisk toxicitet, dvs blodomloppet och hjärtuthållighets har blivit påverkat och bebisen kan även få andnöd.

Läkarens uppgift då är att kolla barnets hjärtrytm och andning och skulle barnet behöva hjälp kanske barnet skulle behövas läggas i resperator eller så händer ingenting och bebisen mår fin fint och barnmorskorna kommer och mäter andningen en gång i timman. Man blir iaf inlagd på neonatal avdelningen och får stanna lite längre på bb.

Men prata med din bm och begär att få komma till läkaren på MVC.

Jag slutade tvärt med min medicin, Concerta, när jag fick reda på att jag var gravid. Adhd och graviditetshormoner var en ganska roande kombo. Från att sitta gripandet framför tvn till att ha sönder saker. Kastade tex en sallad jag köpte på en pizzeria i väggen för att det var svamp i.

Andra graviditeten åt jag antidepressiva och ingen Concerta och mim antidepressiva hjälpte extremt mycket för humöret. (för mig hjälpte Concerta endast med humöret)

Oj då. Du låter farlig.
Men skämdes du inte efter att du kastat salladen i väggen?

Jag skar ner min medicinering under min graviditet. Stod på 18mg concerta och barnet kom ut friskt och välmående. Hen är idag 4 år gammal och har aldrig uppvisat några som helst tecken på att ha tagit skada av medicineringen. Dock var 18mg en för låg dos. Lyckades med konststycket att både bli dumpad och få sparken under min graviditet. Om det skulle bli ett till barn kommer jag därför att kräva att antingen stå på min vanliga dos eller bli sjukskriven under hela graviditeten.

Jag åt metamina under hela min gaviditet, vi fick som sagt överväga för & nackdelar & att må dåligt i 9 månader var inget alternativ! Hon kom i vecka 35 fullt frisk & utan några abstinens besvär!

Det var hemma jag gjorde det så ingen att skämmas inför iaf. Poängen är iaf att adhdn blev betydligt värre under graviditeten.

Hej, jag äter normalt sett medicinet (Ritalin) 120 mg/ dag och slutade i v. Åtta blev trött och totalt orkeslös och eftersom jag även är bipolär så kom depressionen som ett brev på posten. Nu äter jag Voxra och det gör stooor skillnad den har en viss uppiggande effekt och jobbar inte på riktigt samma vis som andra antidepressiva. Eftersom jag äter Lithium också kommer jag att vara kvar minst fem dagar efter förlossningen men det är mest för att de ska se så jag mår bra. Läkaren ska ju väga för o nackdelar mot varandra och sedan tar ni ett beslut tillsammans. Men om du absolut inte vill ta medicinen och inte klarar av att arbeta utan den så är det inga problem att bli sjukskriven. Lycka till hur du än väljer att göra. ..

Ursäkta om jag är frågvis, men jag undrar vilken dos stod du på? Jag äter själv Metamina och en av anledningarna till att jag tvekar att skaffa ett barn till är just att jag inte tror jag skulle klara en graviditet utan medicinen, särskilt då jag redan har ett barn att ta hand om.

Jadu, jag har börjat med en annan medicin nu så jag kommer inte riktigt ihåg men det finns väl bara en styrka på metamina kanske ? 5 tabletter om dagen vet jag att det var iaf. Kan kika vilken styrka:)

Åh vad snällt, men det behövs inte! Det finns bara 5 mg. :) Jag äter 6 om dagen, så det är ungefär samma dosering. Vad skönt att allt gick bra för dig och dottern, det gläder mig att höra. :)

Får man vara ännu mer frågvis och fråga vad du bytte till? Och om det var svårt att sluta med Metamina?

Fråga på du,jag är glad att kunna hjälpa någon :) jag har bytt till Elvanse sedan en tid tillbaka men ska så fort som möjligt byta tillbaka till metamina igen! Det var inte svårt på så sätt att jag fick abstinens, men det har varit väldigt jobbigt att leva utan/med nya medicinen, om jag jämför livet med metamina, anledningen att jag bytte medicin är för att elvanse är en depåtablett som man endast behöver ta på morgonen som sedan ska verka hela dagen men det har inte funkat alls bra på mig så jag ska börja med metamina igen som sagt :) är du rädd att sluta med medicineringen om du skulle bli gravid ? Jag förstår dig, det är svårare än vad många kan tro att leva ett bra liv utan medicinering! Hur länge har du ätit metamina ?

Tack så mycket för ditt svar! :) Jag har ätit Metamina i drygt två år, började när min son var två år gammal. Det är den enda medicin som hjälpt dels med att sänka min ångestnivå, dels påverkat mitt tålamod och humör oerhört positivt. Jag är en hundra gånger bättre mamma än innan jag fick medicinen! :)
Så ja, jag är rädd att sluta eftersom jag minns hur jag mådde innan, hur svårt det var att orka med allt. Men om det är en möjlighet att fortsätta under graviditet, kanske med något sänkt dos, så känns det ju hoppfullt. Får jag fråga om du ammade samtidigt som du åt Metamina också?

Intressant det du skriver om Elvanse, jag och min läkare har diskuterat att byta just för att depå är så mycket enklare, men jag har väldigt dålig erfarenhet av depåpreparat tyvärr. När jag provade mig igenom Concerta och Ritalin så var det just depå-varianterna som gav mig allra värst biverkningar, så jag är rädd att det kommer bli samma sak där. Så jag står kvar på Metamina tills vidare. Får jag fråga vad det var som kändes sämre med Elvanse, jämfört med Metamina?

Väldigt intressant att höra om någon annan som också äter metamina, det är ju inte jätte vanligt! Får jag fråga hur gammal du är ? Va himla skönt att livet fungerar bättre nu & att du mår bra! Jag förstår dig, har också ätit i 2 år & det är dom bästa två åren på väldigt länge. Jag ammade inte tyvärr!

Elvanse har varit fruktansvärt måste jag säga, har provat massor av olika styrkor men inget blir bra, om jag tar medicin vid 7-8 så är jag helt slut vi 12 tiden, blir att känna mig trött men rastlös, får ångest, hjärtklappning & pressar tänder,irriterad & ledsen det blir liksom inte bra någongång på hela dagen & på kvällen får jag svårt att sova, det har aldrig hänt förut! Men ångesten är värst, sjukt jobbigt! Mår bättre utan den medicinen faktiskt. så om metamina funkar så är mitt råd till dig att fortsätta med den! Jag längtar tills jag kan byta tillbaka!

Ja, det är ju inte den vanligaste medicinen direkt. Jag är gammal som gatan, 44 år faktiskt! :) När jag var barn "fanns" ju inte adhd, så jag fick diagnos först som vuxen, när jag kört det mesta av mitt liv i botten tyvärr. Men bättre sent än aldrig! Jag måste erkänna att det ger mig lite ångest att det trots allt är amfetamin jag stoppar i mig, men jag vet inte, jag tror verkligen inte jag hade varit i livet idag om jag inte fått en medicin som fungerar, så det kanske man måste acceptera ändå. Är mest rädd att få extrem abstinens och må jättedåligt om jag skulle göra ett uppehåll.

Men hu, det låter hemskt med Elvanse! Så som du beskriver mådde jag av Concerta och depå-Ritalin, det var helt fruktansvärt. Hoppas verkligen du kan byta tillbaka snart! Om det där är alternativet så är det ju helt klart värt det att pilla med sex tabletter om dagen, även om det är lite omständligt.

Jag är väl i det läget att ska jag försöka få fler barn ska det i princip ske nu, eftersom jag är såpass gammal. Men man ska ju orka också. Och utan medicin vete sjutton. Det känns liksom uteslutet att sonen ska behöva ha ett monster till mamma i nio månader även om han får ett syskon i slutändan. :)

Jag har ätit elvanse 150 mg / dag i några år och slutade tvärt när jag fick reda på att jag var gravid. I samma veva slutade jag även med rökning så omställningen var jobbig i början i ungefär en vecka (svettningar på natten, frossa etc). Tror det var en kombo både av rökning men också möjligtvis av att jag slutat med elvansen.

Nu är jag gravid i vecka 22. Hittills har det gått ganska så bra utan min adhd-medicin. Men nu sista tiden börjar det bli riktigt jobbigt. Det är nog en blandning också utav preggo-harmoner;
men jag har ångest som fan, svårt att sortera allt i mitt huvud, svårt att påbörja ting som skall påbörjas, vill bara att det skall vara regn ute så jag kan ligga inne under täcket med gott samvete och bara låta tiden gå. Det är så långt kvar tills bebisen kommer. 

Jag tycker det är skitjobbigt utan min medicin. Mitt hem ser ut som fan också, det är grejer ÖVERALLT.