Gjorde hemorrojdoperation igår, någon som vill fråga något?

Jag är 21 år och har inga barn osv jag hade fått grymt stora hemmorojder, dem var så stora att läkaren blev chockad, har tom bild på dem jag fick ingen bra vård utan de enda jag fick var morfintabletter och kompress med alcolsprit :( fick lida tills dem åkte in igen av sig själv.

Oj, det låter inget kul. Sjukvården ska ju inte bara diagnostisera "sjukdomar", utan också få oss patienter att känna att våra problem känns relevanta genom att bemötta oss på ett förstående och ödmjukt sätt. Med andra ord professionellt.

Jag blev väl bemött hela vägen.

Har du några hemorrojder kvar idag?

Jag har försökt ta upp ämnet med BM både under graviditet och efter förlossning men det enda hon säger är att jag får leva med det. Jag har ju inte jättestora problem men det känns inte riktigt bra... Blir jag gravid igen kommer det ju bli ännu värre.

Var vänder jag mig? Är det vårdcentral som gäller? Skulle ju helst visa upp dem för specialist på en gång istället för att bli negligerad i allmänvården.

Dom kommer när jag är hård i magen bara :/

Var det skitjobbigt?

Hur stora problem måste man ha för att få operation? Jag gick till läkare som sa att en operation skulle betraktas som estetisk och det bekostade inte landstinget. Men det besvärar ju mig, svårt att torka ordentligt när man gjort nummer två även när det bara är flikar och inte gör ont. Och när problemen är aktiva så är det ju ännu svårare för då gör det ju ont också.

Och har inte kunnat ha analsex på 7 år (vilket jag hemskt gärna vill ha).

Lyssna inte på din barnmorska. 

Jag vände mig till min vårdcentral. Jag berättade om att jag hade haft dessa hemorrojder i 7 år, och att jag fick de i samband med min första graviditet. Jag berättade att inga mediciner hjälpte och att jag blödde om vartannat. Att kost eller motion inte hade hjälpt berättade jag även. Jag är förhållandevis vältränad. Hon, läkaren, sade att hon inte ens behövde kolla utan kunde skriva remiss på en gång, eftersom jag hade besvärats i 7 år. Jag ville att hon skulle titta ändå, då jag var orolig att något var konstigt. Hon konstaterade att jag hade hemorrojder, och att det inte var något annat. 

Jag fick remiss till kirurg. 

Se till att hålla avföringen mjuk. Är du ofta hård i magen är det nog lämpligt att träffa läkaren för att se om du kan få mjukgörande medel om kost och motion inte hjälper. 

Vilken del menar du?

Nej, det är inte skitjobbigt. Man får smärtstillande så det är helt överkomligt. Men jag är på dag två nu. Men vila är det som gäller. Jag kan inte göra några aktiviteter direkt. 

Jag vet inte om jag hade stora problem, men jag upplevde de som stora och det är just det jag tycker att sjukvården ska ta hänsyn till - ens fysiska och psykiska besvär. 

Kirurgen konstaterade att jag hade analfissur och två yttre hemorrojder. Det som gav smärta och blod var alltså, enligt kirurgen, inte de yttre hemorrojderna utan analfissuren. Mot analfissuren får jag äta medicin som är mjukavgörande i 2 månader, för att sedan äta en annan (som man kan äta hela livet) i 2 år. Hon sade att kost och motion inte hjälper. 

Det är den inre analfissuren (alltså sår i analöppningen) som ger upphov till att mina yttre hemorrojder blodfylls. När den inre analfissuren läker sade kirurgen att jag inte kommer att ha ont längre, men att jag kommer ha kvar tömda skinnflikar utanför. Hon frågade om jag ville ta bort de ändå. Jag svarade ja. 

Estetiskt vackert som en" barnrumpa" kommer det nog aldrig att bli sade kirurgen. Dock har jag tittat, så här två dagar efter operation, och det ser hittills väldigt bra ut. Det är stor skillnad! Jag är dock svullen så det är svårt att se hur slätt det kommer att bli. Det är alltså inte helt osannolikt att jag får en "barnrumpa". 

Efter operationen kommer du nog inte att kunna ha analsex på 2 år, eftersom det tar 2 år för att allt ska äka helt. Analsexdelen är min kommentar, kirurgen sade dock att det tar 2 år för analen att läka till 100 procent - även om det ser helt läkt ut efter 2 månader.