Livet känns jobbigt

Jag ska för första gången skriva av mig. Jag är en 16 årig tjej och hittar ingen glädje i livet. Första gången jag hamna i deprission var för 6 år sedan och de senaste tre åren har varit otroligt jobbiga. Flera gånger har jag varit nära gränsen och inte velat leva längre då det aldrig tycks ta slut. Nu har jag hamnat på botten igen och det känns inte lönt att ens försöka komma ur denna deprission för jag vet att den kommer igen. 
Gymnasiet längtade jag till och såg som en nystart på livet. Men det blev till ett helvete. Kroppskomplexen tog kål på mig och jag blev otroligt blyg inför nya människor. Jag vet att jag har så mycket mer att ge, men vet inte hur jag ska få ut det när jag träffar nya människor. Jag kan sitta och tänka en timme på vad jag ska säga för att starta ett samtalsämne men sen fegar jag ändå ur. 
När jag väl snackar med någon känner jag mig som världens tråkigaste person. 
Jag avundas mina kompisar som fått massa nya vänner och är på fester varje helg. 
Jag har nyss bytt gymnasie klass i hopp om en bättre , men samma sak händer där och de utesluter mig när de ska fika och träffas. 
Jag bor själv med min mamma och märker hur jag blir mer och mer lik henne, och det vill jag inte...
Jag vill kunna vara en rolig och avslappnad tjej som vågar ta för mig. 
Jag ser andra skratta åt skämt och vara glada, men jag kan inte glädjas av det. Jag tycker inte saker är roliga och jag orkar inte skratta och le men jag vill ju göra det.
Kommer jag vara deprimerad hela livet ut till och från?
Hur ska jag kunna bli mer social? Har ridit i en ridgrupp i 3 år nu med människor med samma intresse som jag men aldrig snackat mer än nån mening med de. En ny tjej börjar i gruppen och blir vän med de direkt. De sitter och snackar och skrattar medan jag sitter arg ledsen och känner mig så OTROLIGT misslyckat.

Jag har verkligen försökt ta mig ur detta och det berömer min psykolog mig för. Jag har bytt skola, jag har tagit upp kontakten med en gammal kompis. Men det tjänar ingenting till och jag orkar bara inte mer!