Önskade mig så en dotter.....
Hej!
Har ingen att prata med och det är därför jag skriver här....egentligen vill jag bara få säga och skriva ner mina tankar och känslor....vet att säkert många kommer reagera negativt....med all rätt.....skäms så för mina hemska känslor......
Jag väntar mitt 4:e barn, tror att det är en 4:e pojke utifrån RUL. Har alltid velat ha en stor familj, barnen är allt och vårt liv fylls med alla känslor som man har till sina barn....jag älskar dem innerligt, varje liten del av dem....skulle dö för dem....
Nu valde vi att skaffa ett barn till, för att vi ville ha ett barn till innan jag blir för gammal och djupt inom mig hoppades jag så innerligt att detta barn skulle få vara den dottern som jag så gärna vill ha....längtan och drömmen om att också ha en dotter är så stark att jag skulle göra vad som helst för att få det....
Jag känner mig nu så ledsen och besviken, så frustrerad över att det är kört över att få en dotter.....hade samma känslor när jag väntade 3:e barnet, kom över det och älskade plutten från första stund...det var därför inte självklart att skaffa en nr 4 men som sagt så hade jag en stor förhoppning om att det kanske skulle bli en tjej även om jag mycket väl visste att chansen fanns för en kille till...men vi resonerade att om vi inte försöker så blir det garanterat inte ett barn till och absolut inte en flicka...
Jag vill så gärna veta hur en genetisk uppsättning av mig och min man skulle vara i en kvinnlig gestalt....skulle hon bli blond eller kanske rödhårig som sina bröder? Skulle hon vara lik mig som jag var som barn....jag vill ha med mig någon till omklädningsrummet på badhuset, jag vill dela de tjejiga/kvinnliga delarna i livet, vill köpa klänning och kjol, vill köpa rosa, vill se hur dynamiken i familjen blir med en tjej i familjen....ja mina önskningar är stora, kanske helt orimliga men det var min stora önskan, nu i mitt liv.....ville så gärna uppleva en dotter.....är så ledsen över det...vet inte hur jag ska komma över detta....känner mig som om jag alltid kommer på andra plats...känner mig som den ständiga 2:an.....kommer alltid älska mina söner, alltid alltid.....ångrar dem inte aldrig jag gör.....hoppades ändå så på den dotter denna gång.....