• Anonym (längt­an)
    Äldre 25 Jan 15:47
    14734 visningar
    47 svar
    47
    14734

    Han vill inte ha barn än, hur länge ska jag behöva vänta?

    Jag har en stark längtan efter barn och har haft det länge. Det jobbiga är att min kille inte vill ha barn, än.. Han vill vänta minst fem år för han är minsann inte redo än.. Då är jag 33 år och jag känner bara nej! Aldrig att jag väntar så länge till. Tänk om vi får problem? Jag vill dessutom helst ha två-tre barn och då blir det stressigt att skaffa syskon sen. Han pratar ibland om våra framtida barn, men jag känner bara vilka framtida barn? 

    Tidigare har jag tjatat en del vilket han inte uppskattade, såklart. Men nu orkar jag inte hålla tyst längre, jag mår seriöst dåligt över att bära den här enorma längtan inom mig! Jag kan till och med sura en hel dag för att han inte vill försöka och då börjar han påpeka att han inte vill ha barn med någon som är så sur. Men jag blir ju sur för att han låter mig vänta! Det blir en ond cirkel. Jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag väntar så länge och så visar det sig att vi får problem med att skaffa barn.

    Vi har haft långa diskussioner om det här men han kan inte ens kompromissa eller ge mig något slags hopp. Han förstår inte att det verkligen tär psykiskt att vänta när jag så gärna vill ha barn nu! Gör jag slut (vilket jag inte vill!) så kommer jag ju behöva lära känna en ny kille och de kan ju också ta sin tid.. Vet inte vad jag ska göra :( Finns det något mer att göra än att vänta och vänta och vänta??

  • Svar på tråden Han vill inte ha barn än, hur länge ska jag behöva vänta?
  • Anonym (m)
    Äldre 25 Jan 15:52
    #1

    Har han sagt varför han just vill vänta fem år? Jag menar hade han gått en utbildning på fem år så hade jag förstått att han velat vänta just fem år. Men fem år för att bli redo? Hur vet han ens om han är redo om fem år?

    Om man vill ha flera barn, som du vill, kan det ju vara bra att börja lite tidigare. Vet inte riktigt vad jag ske ge för råd, mer än att sluta tjata, det brukar aldrig fungera. Du skriver samtidigt att ni haft långa konversationer, och då har du redan försökt med allt.

    Vad är det han är rädd för? Att er relation ska förändras? Att han inte ska få någon egentid? Utövar han flera hobbies? Har han ett krävande jobb?

  • Anonym (längt­an) Trådstartaren
    Äldre 25 Jan 18:15
    #2
    Anonym (m) skrev 2015-01-25 15:52:28 följande:

    Har han sagt varför han just vill vänta fem år? Jag menar hade han gått en utbildning på fem år så hade jag förstått att han velat vänta just fem år. Men fem år för att bli redo? Hur vet han ens om han är redo om fem år?

    Om man vill ha flera barn, som du vill, kan det ju vara bra att börja lite tidigare. Vet inte riktigt vad jag ske ge för råd, mer än att sluta tjata, det brukar aldrig fungera. Du skriver samtidigt att ni haft långa konversationer, och då har du redan försökt med allt.

    Vad är det han är rädd för? Att er relation ska förändras? Att han inte ska få någon egentid? Utövar han flera hobbies? Har han ett krävande jobb?


    Antar att han bara sa något som lät långt fram i tiden.. Ja jag undrar också hur han vet att han är redo då? Blir man någonsin riktigt "redo" för ett barn? Jag jobbar och han blir klar med sina studier om ett år så han har inget krävande jobb än så länge. Han är ingen person som har tusen bollar i luften och aldrig är hemma, snarare tvärtom. Jag tror att han är rädd för förändringen och att han inte kan tänka sig själv som pappa, det känns alldeles för främmande för honom.

    Det känns så stressande att alla runtomkring oss får barn till höger och vänster medan vi bara står och trampar? Det enda jag kan tänka mig skulle lösa det här är om jag bli oplanerat gravid för jag vet att han inte skulle tvinga mig att göra abort, jag tror till och med att han skulle bli glad. Men jag skulle aldrig lura honom in i något. 
  • Anonym (n)
    Äldre 25 Jan 18:20
    #3

    tyvärr låter han som en av alla dessa killar som har svårt att sätta sig in i att få barn. Klart det är svårt och abstrakt. Men att dra till med 5 år, njaee, tolkar det som att han kanske aldrig kommer bli redo, med mindre än att du blir gravid och han står där och "måste" få barn. Inget bra sätt förstås, men många män blir ju överlyckliga bara barnet väl finns där. 

    Jag vet inte, om jag var du skulle jag nog säga att jag vill vara ifred, ha tid för mig själv att fundera över mitt liv och om vi ens har nåt gemensamt liv tillsammans att se fram emot. Låter kanske hårt men om man väntat länge och som du säger, du är 33 om 5 år, så är de nog nu någon form av beslut måste tas. Kan han inte tänka sig börja försöka snart , måste ju du vara den som bestämmer om hur ditt liv ska vara. Förstår du inte vill lämna, men till slut kan det gå så om ni är fast i ett låst läge, länge. Har ni funderat på att gå i parterapi för att få hjälp att diskutera saken lite mer objektivt?

  • Anonym (n)
    Äldre 25 Jan 18:22
    #4

    kan tillägga att för oss, tog det 3 år från det vi bestämde att vi ville ha barn till att vi till slut fick ett, så ja, det kan ta tid!

  • Anonym (längt­an) Trådstartaren
    Äldre 25 Jan 18:58
    #5
    Anonym (n) skrev 2015-01-25 18:20:40 följande:

    Jag vet inte, om jag var du skulle jag nog säga att jag vill vara ifred, ha tid för mig själv att fundera över mitt liv och om vi ens har nåt gemensamt liv tillsammans att se fram emot. Låter kanske hårt men om man väntat länge och som du säger, du är 33 om 5 år, så är de nog nu någon form av beslut måste tas. Kan han inte tänka sig börja försöka snart , måste ju du vara den som bestämmer om hur ditt liv ska vara. Förstår du inte vill lämna, men till slut kan det gå så om ni är fast i ett låst läge, länge. Har ni funderat på att gå i parterapi för att få hjälp att diskutera saken lite mer objektivt?


    Han skulle nog inte gå med på att gå i parterapi för den här saken.. Han inser inte att det är ett problem för oss. Han säger att jag ska ta det lugnt och att allt har sin tid, det kommer när det kommer och jada jada?. Blir så irriterad att han inte fattar att det kan ta lång tid när man väl har bestämt sig. Det är som att han tror att så fort vi har bestämt oss så har vi en unge i famnen dag efter. Även om det skulle gå fort så har han ju ändå nio månader på sig att bli redo. 

    Jag har "hotat" med att säga att han kanske inte är rätt för mig och att jag måste fundera på vad jag vill men han tar det inte riktigt seriöst. Fast en gång när vi diskuterade och jag till och med grät av frustration så tyckte han att jag skulle lämna honom om jag så gärna ville ha barn nu. Det var ju inte det jag vill höra, jag ville ju höra att han kunde gå med på det om något år eller så i alla fall. 
  • Anonym (n)
    Äldre 25 Jan 19:02
    #6
    Anonym (längtan) skrev 2015-01-25 18:58:13 följande:
    Han skulle nog inte gå med på att gå i parterapi för den här saken.. Han inser inte att det är ett problem för oss. Han säger att jag ska ta det lugnt och att allt har sin tid, det kommer när det kommer och jada jada?. Blir så irriterad att han inte fattar att det kan ta lång tid när man väl har bestämt sig. Det är som att han tror att så fort vi har bestämt oss så har vi en unge i famnen dag efter. Även om det skulle gå fort så har han ju ändå nio månader på sig att bli redo. 

    Jag har "hotat" med att säga att han kanske inte är rätt för mig och att jag måste fundera på vad jag vill men han tar det inte riktigt seriöst. Fast en gång när vi diskuterade och jag till och med grät av frustration så tyckte han att jag skulle lämna honom om jag så gärna ville ha barn nu. Det var ju inte det jag vill höra, jag ville ju höra att han kunde gå med på det om något år eller så i alla fall. 
    hm, lite taskigt sagt av honom tycker jag. Kan det vara så att han faktiskt hellre ser att det tar slut än att ni ska börja skaffa barn? 

    Grejen är ju att det ÄR ett problem. Sen om han inte fattar det kanske du måste boka in terapi (om du nu skulle vilja gå på det) och säga att ni behöver en tredje part för att prata om detta eftersom han inte förstår hur du mår av det. Om han vägrar, kan han inte värdera er relation lika mycket som du? Han borde åtminstone kunna säga "ok vi går väl en gång då så får vi se hur det är", typ. 
  • Anonym (längt­an) Trådstartaren
    Äldre 25 Jan 19:14
    #7
    Anonym (n) skrev 2015-01-25 19:02:47 följande:
    hm, lite taskigt sagt av honom tycker jag. Kan det vara så att han faktiskt hellre ser att det tar slut än att ni ska börja skaffa barn? 

    Grejen är ju att det ÄR ett problem. Sen om han inte fattar det kanske du måste boka in terapi (om du nu skulle vilja gå på det) och säga att ni behöver en tredje part för att prata om detta eftersom han inte förstår hur du mår av det. Om han vägrar, kan han inte värdera er relation lika mycket som du? Han borde åtminstone kunna säga "ok vi går väl en gång då så får vi se hur det är", typ. 
    Ja man börjar ju fundera.. Ska ta ett seriöst snack med honom igen och se vad han säger. Det blir väl en repris på alla tidigare snack vi har haft men men. Har försökt med alla sorters metoder för att övertyga honom, visat studier på hur snabbt fertiliteten sjunker efter 30, hur lång tid det kan ta att bli gravid osv men inget får honom att ändra sig.
  • Äldre 25 Jan 19:23
    #8

    För att barn essentiellt är goodbye till hela hans liv, han kommer inte längre kunna kontrollera och själv bestämma vad han själv vill göra utan hela hans existens kommer att ändras till att bara gå ut på att försörja för barnet. 

    Sedan om ni skulle splittra på er, som är en trolig utveckling, så kommer han att ses som den mindre värderade föräldern av samhället där han egentligen inte har några rättigheter gällande barnet samtidigt som han fortfarande måste definiera sitt liv utifrån ett barn som han nu längre inte kan umgås med som han vill och ett ex som han aldrig kommer att komma undan samtidigt som han fortfarande måste försörja för barnet. Helt oförklarligt varför han inte vill ha barn... Men samtidigt så har svenska män ingen ryggrad, så han kommer givetvis ge med sig om ett tag om du gnäller och manipulerar tillräckligt länge då han troligtvis redan förblindat sig i den trygghet som er relation givit. Självklart, naiv som han är, så tror han ju att den tryggheten kommer att bestå men nej, det kommer den troligtvis inte göra. 

    Så tacksam för att chans till abort och vasektomi existerar i dagens samhälle, speciellt det senare som är det jag har kontroller över. 

  • Anonym (n)
    Äldre 25 Jan 19:28
    #9
    Planetes skrev 2015-01-25 19:23:41 följande:

    För att barn essentiellt är goodbye till hela hans liv, han kommer inte längre kunna kontrollera och själv bestämma vad han själv vill göra utan hela hans existens kommer att ändras till att bara gå ut på att försörja för barnet. 

    Sedan om ni skulle splittra på er, som är en trolig utveckling, så kommer han att ses som den mindre värderade föräldern av samhället där han egentligen inte har några rättigheter gällande barnet samtidigt som han fortfarande måste definiera sitt liv utifrån ett barn som han nu längre inte kan umgås med som han vill och ett ex som han aldrig kommer att komma undan samtidigt som han fortfarande måste försörja för barnet. Helt oförklarligt varför han inte vill ha barn... Men samtidigt så har svenska män ingen ryggrad, så han kommer givetvis ge med sig om ett tag om du gnäller och manipulerar tillräckligt länge då han troligtvis redan förblindat sig i den trygghet som er relation givit. Självklart, naiv som han är, så tror han ju att den tryggheten kommer att bestå men nej, det kommer den troligtvis inte göra. 

    Så tacksam för att chans till abort och vasektomi existerar i dagens samhälle, speciellt det senare som är det jag har kontroller över. 


    idiotinlägg och OT *just sayin*
  • Anonym (n)
    Äldre 25 Jan 19:29
    #10

    en mammas hela liv och existens förändras precis lika mycket som för pappan så det där inlägget var ju bara korkat

Svar på tråden Han vill inte ha barn än, hur länge ska jag behöva vänta?