• Anonym (F.d. "madrass")

    Känslomässigt skadad p.g.a. ett promiskuöst förflutet. Försent göra nåt åt?

    Är strax 30 fyllda. Stadgad med sambo men inga barn. Oroar mig lite över mitt sexuella förflutna, vilket kommer över mig ibland framför allt så här nattetid när killen sover och jag tenderar att grubbla alldeles för mycket eftersom vi just haft sex. Det är inte bara mitt tidigare antal partner som gör mig bekymrad, utan mer hur lättvindigt jag ställde upp på saker redan i 15-årsåldern. Har en rätt skev bild av sex p.g.a. det jag gått igenom. Samhällets syn på promiskuösa kvinnor gör inte saken bättre. Att jag haft en del pojkvänner och även varit sambo tidigare spelar liksom ingen roll. Det är tydligen antalet dejter, KK:s och ons som avgör och svärtar ner en människa. Jag ska erkänna att jag är väldigt påverkad av normer och föreställningar kring detta med sexuell erfarenhet, men jag inser också nu i vuxen ålder att jag blev väldigt illa behandlad många gånger (snudd på våldtäkt i dagens juridiska mått mätt).

    Lärde mig tidigt att få orgasm och ta för mig sexuellt, men av någon anledning dröjde det 2-3 år innan jag sedan började tillämpa detta med en partner. Fram tills dess gjorde jag grejer (även för pengar) med i stort sett vem som helst, helt urskiljningslöst. Jag var urtypen för en ung vilsen tjej som sökte bekräftelse på fel sätt. Det har tagit sig uttryck i sexmissbruk och desperation utan dess like.

    Har nu äntligen lyckats hitta en man som jag känner att jag vill leva med på riktigt. Upplever mig dock vara ganska hämmad rent känslomässigt. Han känner till min bakgrund men säger sig inte döma mig mer än att om jag vaknar upp en morgon och vill börja knulla av mig igen så får vi prata om det då... Jag känner mig dock färdiglekt sedan länge. Har alltid testat mig för könssjukdomar (aldrig haft några trots slarv med skydd) och aldrig varit oplanerat gravid.

    Min orgasm har sedan åren av sexuell utnyttjning blivit lite av en symbol för att jag tagit tillbaka makten de tidigare unga männen stal från mig. Inser nu att sex är så mycket mer än orgasmen, och det är den biten jag verkligen känner att jag behöver jobba mer på. Att _älska_ med någon på riktigt.

    Går det att reparera en sån här sak?

  • Svar på tråden Känslomässigt skadad p.g.a. ett promiskuöst förflutet. Försent göra nåt åt?
  • Anonym (Marie)

    Igen aning, men din historia berörde mig!!! Hoppas att du får det svar du söker!

  • Anonym (Anna)

    Det tror jag absolut att det går. Har du pratat med någon psykolog?

  • BCH52

    Se med lite ömhet på den där unga tjejen som var du. Det du varit med om har format dig till de, alldeles uppenbart, reflekterande person du är idag. Du har inget du behöver reparera för du är inte "sönder".

    Att älska på riktigt kan se så olika ut och det förändras över tid. Ditt sätt är rätt för dig, nu.

  • Donum
    BCH52 skrev 2015-01-27 04:54:02 följande:

    Se med lite ömhet på den där unga tjejen som var du. Det du varit med om har format dig till de, alldeles uppenbart, reflekterande person du är idag. Du har inget du behöver reparera för du är inte "sönder".

    Att älska på riktigt kan se så olika ut och det förändras över tid. Ditt sätt är rätt för dig, nu.


    Bra formulerat!

    TS - Utan dina tidigare erfarenheter hade du inte varit den du är idag och hade du inte varit den du är idag så kanske din sambo faktiskt inte hade fallit för dig.
    I've gone to look for myself. If I should return before I get back, please keep me here.
  • Anonym (A)

    Jag tycker du är orättvis mot dig själv. Vad spelar det för roll hur många sexpartners du har haft egentligen?

    Jag har varit promiskuös, blev sexuellt utnyttjad (våldtäkt enl dagens lagtexter) och har även tagit betalt för sexuella tjänster vid enstaka tillfälle. Ingen har med det att göra och jag kan ha kärleksfullt sex trots min bakgrund. Det positiva är att jag är jävligt bra i sängen. Det negativa, ser inget negativt med det idag. Att jag själv varit utnyttjad som barn gör mig mer lyhörd för mina barn och det är viktigt att de förstår att deras kropp är deras. Min egen upplevelse har jag tack och lov kommit över (det tog tid).

    Sluta döma dig själv!

  • Anonym (F.d. "madrass")
    Anonym (Marie) skrev 2015-01-27 01:39:48 följande:

    Igen aning, men din historia berörde mig!!! Hoppas att du får det svar du söker!


    Tack, Marie!
  • Anonym (F.d. "madrass")
    Anonym (Anna) skrev 2015-01-27 01:56:38 följande:

    Det tror jag absolut att det går. Har du pratat med någon psykolog?


    Oh, ja! Har dessutom en fast kontakt sedan ett par år tillbaka. Hon känner till dessa delar på ett mer övergripande plan, men hittills har jag tyvärr inte känt mig så bekväm med att prata om det.
  • Anonym (F.d. "madrass")
    Sensitiveguy skrev 2015-01-27 04:49:52 följande:

    Hur ser din sambo på allt?


    Han är inte så pratglad av sig och vi har bara hängt ihop nåt år, men han verkar inte döma mig särskilt utan är väl mer rädd att jag ska hamna där igen om behovet av andra män skulle dyka upp på nytt. Jag tror även han lekt av sig en del genom åren, men är någorlunda klar med den tiden nu (han är en bra bit äldre än jag).
  • Anonym (F.d. "madrass")
    MikNis skrev 2015-01-27 07:01:50 följande:

    Det verkar som det sitter en massa skam i dig?


    Jo, jag skäms mycket över den gränslöshet jag besatt tidigare. Känner mig lugnare idag.
  • Anonym (F.d. "madrass")
    Anonym (A) skrev 2015-01-27 08:21:56 följande:

    Jag tycker du är orättvis mot dig själv. Vad spelar det för roll hur många sexpartners du har haft egentligen?

    Jag har varit promiskuös, blev sexuellt utnyttjad (våldtäkt enl dagens lagtexter) och har även tagit betalt för sexuella tjänster vid enstaka tillfälle. Ingen har med det att göra och jag kan ha kärleksfullt sex trots min bakgrund. Det positiva är att jag är jävligt bra i sängen. Det negativa, ser inget negativt med det idag. Att jag själv varit utnyttjad som barn gör mig mer lyhörd för mina barn och det är viktigt att de förstår att deras kropp är deras. Min egen upplevelse har jag tack och lov kommit över (det tog tid).

    Sluta döma dig själv!


    Tack, ska försöka. Jo, vi är många som gått igenom nåt liknande. I normalfallet stör det mig inte särskilt utan då kan jag snarare se tillbaka på de trevligare ögonblicken, alla häftiga möten och erfarenheter dessa år fört med sig. Många män jag träffat pratas jag dessutom vid med än idag, de har fungerat som någon slags vägledare för mig i olika frågor. Min ex-sambo är min bästa vän, och kommer väldigt bra överens med min nuvarande.

    Det är nog inte siffran i sig som stör, mer omdömeslösheten där jag valt att beblanda mig med män som varit väldigt hänsynslösa och behandlat mig illa, tagit tillfällen i akt och utnyttjat min kropp och mina känslor på olika sätt. Och att jag tillät det trots magkänslan som hela tiden sa att någonting var väldigt väldigt fel.
  • Fool

    Jag tror att vi idag och speciellt i tonåren lever i villfarelsen att handlingar inte ger konsekvenser, man kan bara tuta o köra och det händer inget. Tyvärr är realiteten inte så enkel, allt vi gör har konsekvenser på det ena eller andra sättet antingen för vår omgivning eller för oss själva. Lite som att leva på krita, man märker inte av det förrän räkningen kommer, först då förstå man på riktigt.

    Kanske är det det som hänt nu, du har levt på ett sätt som var destruktivt, du samlade med åren på dig en större och större skuld gentemot dig själv, nu när du hoppat av karusellen och ser på dethela med nyktra ögon kommer allt ikapp.

    Visst kan jag förstå att det är jobbigt men jag tycker ändå du ska se det som något positivt, det betyder att du mognat nog att kunna se på dig själv , ditt liv, etc med realistiska ögon och är redo att möta och bearbeta ditt bagage. Det kommer säkert bli en jobbig resa, men såsmåningom så kommer du komma ur det starkare än vad du var tidigare.

    Bra att du tar hjälp av terapeut eller psykolog, det underlättar nog väldigt mycket

  • MikNis
    Anonym (F.d. "madrass") skrev 2015-01-27 11:16:38 följande:
    Jo, jag skäms mycket över den gränslöshet jag besatt tidigare. Känner mig lugnare idag.
    Du kan vara fri tillsammans med de du tycker om.
    Det ska inte vara för att söka bekräftelse.

    Känner du till tantra?   och vad som därtil hör? 
  • Anonym (F.d. "madrass")
    MikNis skrev 2015-01-27 15:58:57 följande:

    Du kan vara fri tillsammans med de du tycker om.

    Det ska inte vara för att söka bekräftelse.

    Känner du till tantra?   och vad som därtil hör? 


    Ja, jag känner till det lite grann. Törs man prova? Får fråga vad sambon tycker när han kommer hem.
  • MikNis
    Anonym (F.d. "madrass") skrev 2015-01-27 16:34:02 följande:
    Ja, jag känner till det lite grann. Törs man prova? Får fråga vad sambon tycker när han kommer hem.
    Det är inte allt man ska konsultera ens partner om. 
    Det finns en del kroppsterapier knutna till tantran.

    Är du i terapi nu?
  • Anonym (F.d. "madrass")
    MikNis skrev 2015-01-27 16:51:28 följande:
    Det är inte allt man ska konsultera ens partner om. 
    Det finns en del kroppsterapier knutna till tantran.

    Är du i terapi nu?
    Har förstått att det är mer invecklat än vad jag trodde.

    Jag går hos en samtalskontakt sedan några år tillbaka och vi har diskuterat olika terapiformer såsom KBT och MBT men ännu inte kommit fram till vad som skulle passa just mig bäst.
  • mr me
    Fool skrev 2015-01-27 11:42:43 följande:

    Jag tror att vi idag och speciellt i tonåren lever i villfarelsen att handlingar inte ger konsekvenser, man kan bara tuta o köra och det händer inget. Tyvärr är realiteten inte så enkel, allt vi gör har konsekvenser på det ena eller andra sättet antingen för vår omgivning eller för oss själva. Lite som att leva på krita, man märker inte av det förrän räkningen kommer, först då förstå man på riktigt.

    Kanske är det det som hänt nu, du har levt på ett sätt som var destruktivt, du samlade med åren på dig en större och större skuld gentemot dig själv, nu när du hoppat av karusellen och ser på dethela med nyktra ögon kommer allt ikapp.


    DE två styckena kan jag instämma i. Bra formulerat och inte sällan att unga tjejer (och killar) blir ivrigt påhejade att "experimentera", trots att de mår dåligt.

    Jag tror det till viss del även finns en biologisk aspekt av det och det kommer ju upp i tråden också apropå sambons oro.
  • MikNis
    Anonym (F.d. "madrass") skrev 2015-01-27 17:28:45 följande:
    Har förstått att det är mer invecklat än vad jag trodde.

    Jag går hos en samtalskontakt sedan några år tillbaka och vi har diskuterat olika terapiformer såsom KBT och MBT men ännu inte kommit fram till vad som skulle passa just mig bäst.
    Oftast kan kroppsliga terapier komma åt saker som sitter djupt.
    och sen är kombination av prat och handling bra 
  • Anonym (Barney)
    Anonym (F.d. "madrass") skrev 2015-01-27 00:58:52 följande:

     Samhällets syn på promiskuösa kvinnor gör inte saken bättre.Det är tydligen antalet dejter, KK:s och ons som avgör och svärtar ner en människa. 


    Jag tror du måste skilja på lite olika frågor i den här situationen. Frågan blir svår att hantera för att du blandar ihop alla frågor och tar dom på samma gång. Jag tror det blir enklare för dig att hantera om du skiljer lite på dom.

    För det första, det finns en sorts samhällelig norm, men du tillhör egentligen inte normen, så jag tycker inte att du behöver bry dig om vad "samhällets syn" är på din situation. Att inte tillhöra normen betyder inte att man är onormal, det betyder bara att du har en del erfarenheter som dom allra flesta inte har. Och det menar jag i en positiv bemärkelse, normen gäller inte dig, alltså behöver du egentligen inte försöka passa in samhällets syn på normativitet. Man kan väl snarare säga att du är excetionellt begåvad och genom din erfarenhet besitter en del expertkunskap. Och det menar jag också i en positiv bemärkelse. Din kunskap och erfarenhet är en tillgång.

    För det andra, jag håller inte med den samhälleliga normen om att det sexuella bagaget "svärtar ner en människa". Det där är en snedvriden människosyn, och en snedvriden syn på sexualitet, och en snedvriden syn på i synnerhet den kvinnliga sexualiteten. Det där är en gammal och förverkad form av sexualmoral som vi egentligen borde ha gått ifrån för länge sedan. Att en del grottmänniskor med stenåldersinstinkt inte har kommit längre i sin syn på sex säger mer om dom än om dig. För mig existerar inte den frågan, det låter fullkomligt barockt att antalet sexpartners skulle svärta ner någons anseende. Sex är kul, och folk som har mycket sex är oftast hälsosammare och friskare människor än dom som inte har det. Och den där typen av njugg och missunsam hållning är det bara en massa folk som inte har sex som har. För min del kunde folk gärna få ha mera sex. Så skulle det bli mindre krig här i världen...

    För det tredje, du var med om en del saker i din uppväxt som inte var bra. Vi kan kalla dom för dåliga erfarenheter. Och dom behöver du bearbeta och gå igenom. Och dra lärdom av. Och du har redan lärt dig en hel del. Du säger att du själv tycker att du har varit med om en del situationer som man såhär i efterhand skulle kalla mycket tveksamma. Och det är en lärdom. Det är nåt ditt äldre jag har lärt sig av det här som ditt yngre jag inte kunde. Alltså har du ju trots allt lärt dig och blivit en friskare människa med tiden. Och det är bra. Och du behöver arbeta mer med det.

    Men! Skilj på det arbetet med ditt tidigare jag, och ditt jag i nuet i dag. Ditt jag idag är inte hjälpt av att du går och bär på en massa skuld- och skamkänslor för något som ditt tidigare jag gjorde. Du har en del ärr kvar från den tiden, och det skapar en del problem för dig. Men det är inte konstruktivt att dom problemen skulle stjälpa dig eller vara en hämsko för dig idag. Så, skilj på dom känslorna och det jobbet med dina tidigare problem, skilj på det och din situation idag.

    Du har en sexualitet idag, du har sexuella behov idag. Och det är viktigt att du ska kunna njuta av dina sexuella behov och begär idag, utan att drabbas av dåligt samvete. Oavsett om du har arbetat med dina problem eller inte, så kommer du fortfarande att ha sexuella behov, eller hur? Du kommer att vilja ha sex, och du kommer att behöva sex, alldeles oavsett dina tidigare problem. Så, skilj på terapin och ditt sexliv idag.

    För mig handlar det i sådana situationer om "compartmentalization". Dvs, jag lägger dom sakerna i olika fack. Och dom facken behöver inte ha med varandra att göra. Jag vet att jag har saker jag behöver jobba med. Men det hindrar inte mig från att njuta hämningslöst av sex i stunden. Det handlar om att föra över dom tankarna och problemen i en annan låda. Och det handlar inte om att trycka ner sina känslor eller skjuta undan problem. Tvärtom. Genom att erkänna att jag har problem och bejaka dom, så kan jag lugnt och tryggt föra över dom i den lådan och samtidigt veta att jag kommer att ta itu med dom. Men inte just i den här situationen. Här och nu vill jag ha sex, och jag vill inte att någonting ska hindra mig i min sexuella utlevelse.

    Så, skilj ditt sexliv idag och ditt tidigare sexliv. Det finns vissa saker som släpar med, men det är också så att antagligen alltid kommer att ha dom sexuella behov du har nu. Så, varför skulle du inte kunna få njuta fullt ut i nuet? Att inte unna sig det är att göra sig själv en björntjänst. Njut hämningslöst av din sexualitet, och åt helvete med allt annat! Ingenting har någon som helst betydelse i det ögonblicket i vilket fall.

    För det fjärde, och det kanske viktigaste. Dina tidigare erfarenheter har skadat dig på det känslomässiga planet. Det handlar om förtroende och tillit, men också en sorts skada eller brist. Du saknar erfarenheter på det känslomässiga planet som dom flesta andra kanske har. Och det är bra att du vet om det. Trots dina erfarenheter, så verkar du ivarjefall ha hittat tillräckligt många skyddsmekanismer för att inte fortsätta destruktiva beteenden. Personer med din erfarenhet hamnar annars lätt i dåliga spiraler av destruktiva förhållanden, misshandel, och utnyttjanden. Du är i varje fall tillräckligt stark för att inte utsätta dig för den typen av situationer. Och det är bra! Så, du verkar ju iallafall ha någon sorts form av självbevarelsedrift.

    Den röst som säger till dig att dom sakerna du var med om inte var bra, det är också den rösten som säger dig om dom sakerna du gör nu är bra eller inte. Lyssna på den rösten, för den vet tydligen vad som är bra för dig. Att "ta kontrollen" över ditt känsloliv handlar lite om att ge den rösten utrymme. Att våga lita på vad den rösten säger till dig. Att du fäster vikt vid vad den rösten har att komma med. Det kanske är en väldigt svag röst just nu, men den här processen handlar om att göra den starkare. Du är känslomässigt skadad, mer än på något annat plan. Och det är dom känslomässiga problemen som ställer till det för dig idag, inte dom sexuella. Du tror att det här handlar om ett sexuellt problem, men så är det inte. Dina problem ligger på det känslomässiga planet, och det är på det planet du måste jobba.

    Och det går att reparera. Men det kanske kommer att ta väldigt lång tid. Och kanske kommer du att få "återfall" tillbaka in i destruktiva beteenden. Men det är egentligen inget problem. Jobbar du på det kommer du att bli en friskare människa. Jag kan inte lova dig att du kommer att bli helt frisk från känslomässiga störningar, men du kan åtminstone komma så långt att du skyddar dig själv och har handlingsvägar för hur du ska göra. Och förhoppningsvis blir (är?) tillsammans med en väldigt tålmodig och kärleksfull man som har utrymme för dina egenheter och kan ta hand om dina behov. Det går att bli frisk, du behöver inte bli skadad för livet. Kärleken övervinner allt, och i kärlek till andra människor finns också en väg till tillfrisknande. Du behöver omge dig med kärleksfulla människor som vill dig väl. Din partner, dina vänner, din närmaste familj, dina släktingar.

    Så, skilj på dom här frågorna. Samhällets norm. Ditt arbete med ditt tidigare jag och dina dåliga tidiga erfarenheter. Ditt sexliv idag. Och ditt känsloliv idag.

    Du kan fullständigt skita i vad samhället tycker om dig, för dom har ändå ingen aning om vad dom pratar om. Dom sakerna dom pratar om gäller inte för dig, den normativiteten har ingen bärighet i din situation. Det är egentligen en fullkomlig icke-fråga.

    Däremot behöver du jobba med dina tidigare upplevelser. Eftersom du uppenbarligen tycker att dom hämmar dig i ditt jag i detta nu. Om du vill komma förbi den hämskon måste du arbeta med dom frågorna. Och det finns många olika sätt att göra det på. Och du får försöka ta reda på vad det bästa sättet är för dig att göra det på.

    Och njut hämningslöst av sexet. Dom där andra frågorna har egentligen ingenting med det att göra. Ta makten över den situationen också, låt dom inte skada dig på det området också, låt dom inte få den makten över dig. Bara genom att släppa dom frågorna kan du bli fullständigt fri och njuta hämningslöst.

    Och framförallt, ta hand om din känslomässiga skada och din känslomässiga brist. Det hjälper att se det som en "brist", eller en sorts störning. Du saknar helt enkelt något på det området som dom flesta andra har. Och det gäller för dig att hitta det igen. Och det är denna fråga som är viktigast. Det är här dom egentliga ärren sitter.

    Och det är därför det hjälper att skilja på frågorna. Dina problem ligger egentligen inte på det sexuella planet, utan på det känslomässiga planet.
Svar på tråden Känslomässigt skadad p.g.a. ett promiskuöst förflutet. Försent göra nåt åt?