• Anonym (K)
    Äldre 28 Jan 23:09
    19729 visningar
    278 svar
    278
    19729

    Tänker du nåt särskilt om du får veta att en kvinna på 36 inte har barn?

    Vad tänker du isåfall?

    Berätta i tråden.

  • Svar på tråden Tänker du nåt särskilt om du får veta att en kvinna på 36 inte har barn?
  • Anonym (...)
    Äldre 28 Jan 23:19
    #1

    Nej, tänker inget särskilt. Eftersom jag själv är 35 och blir mer och mer säker på att jag nog inte ska ha barn blir jag nog ändå lite glad att träffa nån annan som inte har barn. Det är en oerhört stark norm man kämpar emot om man väljer att vara barnlös/barnfri...

  • Äldre 28 Jan 23:21
    #2

    Nopp. Känner många 30+ utan barn

  • Anonym (Karl)
    Äldre 28 Jan 23:23
    #3

    En kvinna som ofta är över medellängd. Hon har svårt att hitta partner för långvarigt förhållande. Har prioriterat egna intressen (lång utbildning t.ex.). Har svårt att anpassa sig till en man. Lever i illusionen om att det finns en perfekt och jämställd man som ska älska henne bara för det hon är.

    Får skynda sig om det ska bli barn. Det gäller att hitta en snubbe för tömning, men sedan lär hon vara ensamstående.

  • Äldre 28 Jan 23:29
    #4

    Inget särskilt, oftast.
    Det är ju långt ifrån alla som vill skaffa barn.

  • Anonym (:))
    Äldre 28 Jan 23:32
    #5

    "Lyckliga kvinna!" tänker jag då. En som valt bort ungar och gjort som hon själv vill hela tiden, inte lagt ner sin kropp och själ på att uppfostra ungar halva sitt vuxna liv. 


    Någon gång efter alla glada scenarier spelats upp i mitt huvud tänker jag väl också att det kanske inte är frivillig barnfrihet. Eller att hon kanske snart tänkt sätta liv till världen. 


    Är ingen barnfantast själv, kan tänka mig att skaffa någon gång om allt känns rätt och min partner har barnlängtan och tar på sig graviditeten. Men jag skulle troligen inte sörja om så inte blev fallet.

  • Anonym (egen)
    Äldre 28 Jan 23:35
    #6

    36 känns inte som någon ålder direkt. Vid 40 drar jag min "gräns".

    Om man väljer bort barn tänker jag att man är lite av en egoist. Ensambarn själv. Lite egen kanske. En sån som aldrig slutade vara "hästtjej". Eller att hon lider av någon typ av psykisk ohälsa och inte vill föra det vidare till något barn.

    Observera att detta är mina högst personliga tankar utifrån de jag träffat hittills. Vilka inte är så många så att jag kan säga att jag har något statistiskt underlag för mina påståenden :). Detta är heller ingenting jag brukar prata högt om, utan bara tankar jag inte kan låta bli att ha för mig själv.

  • Anonym (K) Trådstartaren
    Äldre 28 Jan 23:38
    #7
    Anonym (Karl) skrev 2015-01-28 23:23:23 följande:

    En kvinna som ofta är över medellängd. Hon har svårt att hitta partner för långvarigt förhållande. Har prioriterat egna intressen (lång utbildning t.ex.). Har svårt att anpassa sig till en man. Lever i illusionen om att det finns en perfekt och jämställd man som ska älska henne bara för det hon är.

    Får skynda sig om det ska bli barn. Det gäller att hitta en snubbe för tömning, men sedan lär hon vara ensamstående.


    Haha, okej, en del fördomar här hör jag. :P

    Jag är i denna situation själv och kan berätta vad av detta som stämmer in på mig:

    Över medellängd - ja.

    Har partner nu och har aldrig haft svårt att hitta partner (många män blir kära i mig, men jag blir inte lika lätt kär tillbaka). Har ett väldigt långt förhållande bakom mig, men han var minst sagt knepig (och otrogen visade det sig). Har inga problem att anpassa mig, däremot har jag stannat alldeles för länge i en relation med en man av den sorten. Det är slut nu. Lever numera i en relation med en man som älskar mig för den jag är, så det är ingen illusion. Är inte besatt av jämställdhet utan tycker snarare att det är rätt befriande att ha olika roller.

    Kommer förhoppningsvis inte att bli ensamstående. Skulle aldrig skaffa barn om jag inte trodde att jag skulle leva med mannen ifråga. Har även varit förutseende nog med att frysa in ägg på fertilitetsklinik, som kan användas till den dag jag fyller 45. Så jag och min partner behöver inte skynda oss med barn utan kan ta det i vår takt. Relationen är ganska så färsk (lite mindre än ett år).
  • Anonym (JO)
    Äldre 28 Jan 23:38
    #8

    Jag tänker ingenting speciellt mer än att hon troligen är en trygg individ, inte speciellt egoistisk och har ett driv.
    Men jag inser ju också att det skiljer sig väldigt åt, som det gör i alla fall och jag tycker egentligen inte om nidbilder.

  • Äldre 29 Jan 00:23
    #9

    Det beror ju på. Har hon en man sedan flera år och dessutom ser bitter ut, då tycker jag synd om henne. Är hon singel och verkar nöjd med livet, då tänker jag inget särskilt. De flesta vill ju ändå ha en partner innan de skaffar barn ...

  • Anonym (Beror ju på)
    Äldre 29 Jan 00:27
    #10

    Beror helt på omständigheterna vad jag tänker. Är hon ensamstående tänker jag inte mycket alls,hon kanske inte hittat nån man möjligen. Är hon sambo sen flera år tänker jag kanske att det inte gått. Är hon gift och dessutom kristen så vet jag i princip att de är infertila. Känt ett enda par på 30 år som inte velat ha barn.

Svar på tråden Tänker du nåt särskilt om du får veta att en kvinna på 36 inte har barn?