Deras son är bög och jag försöker hjälpa dem med lögner...

Är du kär i killen eller?  Och är ledsen nu när du vet att du inte har en chans? Låter som det

Jag?
Kär i honom?
Nej definitivt inte, ser honom som sagt som en "extra son".
Har egna barn i hans ålder.

Men han som person har ju inte ändrats?! Bara för att han vågar visa sin sexualitet nu så har ju inget annat ändrats? Tänk vad han måste ha plågats genom åren med att ha flickvänner han eg inte gillade..

Var glad för hans skull istället!!

Ok tyckte det var konstigt formulerat "hans fina kropp ska smekas av en annan man" låter som att du vill vara den som smeker hans fina kropp ;)

Men får utgå från det du säger och jag har en bra lösning på "problemet". Du undrade om du skulle säga hur du verkligen känner. Jag tycker absolut du ska göra det. Inte till enbart mamman utan även till denna fantastiska unge man. Du verket honom som en verklig toppenkille och eftersom jag är en som gillar när det går bra för folk och de är lyckliga så hoppas jag såklart att han ska bli det. Då slipper du nog bli bjuden på bröllopen och se honom tillsammans med den som gör honom lycklig. Bra för båda två, du slipper se det och han slipper ha folk som tycker han borde vara på nått annat sätt i sitt liv. Slutet gott allting gott :) lycka till!

Det hela är jättesvårt, de tror verkligen på det jag säger.
De tror att jag tycker att det är ok.
Jag LJUGER för dem och det är DET som är problemet!

Jag vill känna som du säger men jag kan inte.

Häromdagen kramade han om mig och tackade för att jag står upp för honom, behöver jag säga att jag skämdes ännu mer?
Jag vill inte ljuga men kan inte säga sanningen.

Ja det kanske var konstigt formulerat, ser det själv så h är i efterhand.

Jag vet inte, han litar så på mig... hans föräldrar är barndomskamrater.
Jag har liksom målat in mig i ett hörn, vad fan skulle jag blanda mig i detta för från första början!!!
Varför kunde jag bara inte hållt käften och ställd mig neutral?

Och nu ska jag erkänna en sak till... jag hoppas att han är bisexuell åtminstone. Så kanske kanske han kan träffa en tjej istället.

Oj, såg nu vad konstig min text blev. Skriver från mobilen. Ber om ursäkt för det.

Du får la känna efter vad du tycker är viktigast, att föräldrarna stöttas i sina tankegångar och att du får tala om hur du faktiskt känner eller att sonen tror att han har ditt stöd. Risken är ju såklart att sonen blir ledsen om du säger nått. Men bara du kan ju avgöra om det är värt det. Du slipper i alla fall bröllopet om du säger nått ;)

Det finns ju ett gammalt citat som går ungefär så här: "Jag delar inte dina åsikter, men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem!".

Att du tröstar dina vänner och står på sonens sida är ingen lögn. Att du drar fram positiva saker är ingen lögn. Du ställer upp för dem för att du vet att det är rätt att göra det, och att dina innersta tankar bara är fördomar. Alla har fördomar, men du trycker tillbaka dem för att göra vad som är rätt. Jag förstår faktiskt inte varför du skulle ha skuldkänslor för det?

Hm. Jag vet inte vilka slags föreställningar du haft om andra människor tidigare. Men det här kan potentiellt vara det bästa som hänt dig. Din föreställning om personer som inte är heterosexuella har fått sig en utmaning. Kanske kommer du se att man kan vara underbar och "helt normal" oavsett vilket kön ens partner har.

Tveksamt om du är det bästa som hänt de blivande brudgummarna dock. Bryr du dig på riktigt om den här personen eller är du mest sårad och skakad för att han väljer en tillvaro som du själv anser är dålig? Deras förhållande handlar inte ett dugg om dig. Tråkigt att du känner att du ljuger för mamman. Men det här verkar inte handla om din relation med henne. Det verkar mest handla om att DU är sårad och förvirrad och besviken.

Kanske har jag fel.

Ingen  fara, skriver aldrig själv från mobilen då det alltid blir fel,

Jag måste verkligen tänka igenom detta, hur jag än gör så blir någon ledsen.
Bröllopet kommer jag inte att gå på oavsett.

Tänk om någon av dem är medlem här... då fattar de nog.
Det hade egentligen varit det allra bästa.