• Anonym (Lyssna På Mig)

    Min man är podcastberoende

    Min man älskar att lyssna på pod i sina stora hörlurar. Dessa är av en bra modell som stänger ute alla ljud utifrån. Problemet är att han har dem på sig på tok för ofta för att det ska vara nyttigt. Ibland är det som att leva med en döv, jag får göra nåt slags tecken el knacka honom på axeln om jag vill säga nåt. Ibland skiter jag i att säga det jag ville säga eftersom han ändå inte hör (el när jag måste gå fram till honom och räcka upp handen.) Hemskt frustrerande. Kan tillägga att jag inte är nån tjatig gnällig fru, så det är inte aanledningen till att han stänger ute ljud. Om det nu finns nån annan anledning än den att det är så oooootroligt intressant att lyssna på andras babbel om andras liv hela tiden.

    I dessa situationer åker de förbannade lurarna på:

    Han ska hämta nåt i källarförrådet.

    Han ska ta en snabbrastning med hunden på max 3 min (varenda promenad med hunden = hörlurar).

    Laga mat.

    Gå ut med soporna

    Gå på toa.

    Fixa med disk.

    Göra sig i ordning på morgonen.

    Gå till bilen och åka till/från jobbet.

    Vilket husligt pyssel som helst.

    Handla mat.

    När han ska somna (somnar med dem på också).

    Han kan inte bara vara, ens för några få min. En annan skulle ju bli helstressad av detta att aldrig ha det lite tyst och tänka sina egna tankar...

    Använder dem även som handsfree när han pratar i tel.

    Förutom att vår kommunikation ibland blir lidande och det är tråkigt att inte kunna ropa nåt spontant när vi är i olika rum, så måste ju detta vara skadligt för både hjärna och öron. Hjärnan får ju aldrig vila! Han bara måste ha intryck och underhållning hela tiden verkar det som. Totalt beroende. Samt att han nog inte skulle höra brandlarmet om det pep på natten och jag inte var hemma.

    Visserligen har han dem inte på när vi umgås, men tar heller inte av dem om jag t.ex kommer in i köket och ska fixa med maten samtidigt som han är där och diskar. Det blir ganska tyst och ensamt på nåt sätt, han är i sin "egen" värld när man annars hadr kunnat småprata lite. Jag är inte jobbigt babblig heller.

    Nån som också har det såhär? Man kan ju inte förbjuda podlyssnandet, men det får väl vara en gräns??

  • Svar på tråden Min man är podcastberoende
  • IsDimma

    Jag är som din man med den skillnaden att det är ljudböcker i min telefon

    Men däremot så lyssnar jag med bara ett öra, jag stoppar bara i en hörlur om sambon är hemma eller om jag lyssnar på jobbet. Annars missar man ju jättemycket av livet och min sambo skulle aldrig acceptera att ha det som du.

    Så även om jag i stort sett alltid har en bok i örat så kan jag stänga av och prata med sambon om han eller jag vill något eftersom jag hör honom med det andra örat.

  • Anonym (L)

    Jag tolkar det som att han snarare känner ett behov av att stänga ute intryck. En podcast i öronen ställer ju inga som helst krav på interaktion, till skillnad från kontakt med andra människor irl. Jag tror att ni måste komma överens om när det funkar att han har lurarna på och när det inte gör det. Kanske mellan vissa klockslag eller i vissa sammanhang. När han är ensam utanför hemmet så får han väl bestämma själv och kanske är det väldigt svårt för honom att sova utan lurarna, men samtidigt har ju även du behov - i detta fallet av att kunna kommunicera fritt med din man (jag hade själv blivit tokig på min sambo om han varit så svårkontaktbar). Är det okej för dig att han har podcasten i högtalare när han t.ex. fixar i köket så kan ju det vara en lämplig kompromiss.

  • Anonym (Anno)

    Låter jätte irriterande!!! Känns ju nästan som att han stänger ute er så fort han kan!!

  • Påven Johanna

    Jag lyssnar alltid på ljudbok, men inte så mycket att det går ut över familjen.

    Däremot förstår jag inte hur det kan reta dig om han lyssnar när han går ut med hunden, är på toa, handlar mat (om han handlar själv), kör till och från jobbet (om du inte är med) och när han städar. Det är ju precis i sådana situationer som det är toppen att ha något att lyssna på. Du kan ju ändå inte prata med honom om du inte är med. 

    Jag skulle bli väldigt förvånad och irriterad om min man hade synpunkter på hur mycket bok jag lyssnar på om jag gjorde det i situationer där han inte själv är med eller där vi inte behöver kommunicera, till exempel om jag dammsuger och städar hemma.

  • Nordin126
    Anonym (Lyssna På Mig) skrev 2015-02-01 08:24:24 följande:

    Min man älskar att lyssna på pod i sina stora hörlurar. Dessa är av en bra modell som stänger ute alla ljud utifrån. Problemet är att han har dem på sig på tok för ofta för att det ska vara nyttigt. Ibland är det som att leva med en döv, jag får göra nåt slags tecken el knacka honom på axeln om jag vill säga nåt. Ibland skiter jag i att säga det jag ville säga eftersom han ändå inte hör (el när jag måste gå fram till honom och räcka upp handen.) Hemskt frustrerande. Kan tillägga att jag inte är nån tjatig gnällig fru, så det är inte aanledningen till att han stänger ute ljud. Om det nu finns nån annan anledning än den att det är så oooootroligt intressant att lyssna på andras babbel om andras liv hela tiden.

    I dessa situationer åker de förbannade lurarna på:

    Han ska hämta nåt i källarförrådet.

    Han ska ta en snabbrastning med hunden på max 3 min (varenda promenad med hunden = hörlurar).

    Laga mat.

    Gå ut med soporna

    Gå på toa.

    Fixa med disk.

    Göra sig i ordning på morgonen.

    Gå till bilen och åka till/från jobbet.

    Vilket husligt pyssel som helst.

    Handla mat.

    När han ska somna (somnar med dem på också).

    Han kan inte bara vara, ens för några få min. En annan skulle ju bli helstressad av detta att aldrig ha det lite tyst och tänka sina egna tankar...

    Använder dem även som handsfree när han pratar i tel.

    Förutom att vår kommunikation ibland blir lidande och det är tråkigt att inte kunna ropa nåt spontant när vi är i olika rum, så måste ju detta vara skadligt för både hjärna och öron. Hjärnan får ju aldrig vila! Han bara måste ha intryck och underhållning hela tiden verkar det som. Totalt beroende. Samt att han nog inte skulle höra brandlarmet om det pep på natten och jag inte var hemma.

    Visserligen har han dem inte på när vi umgås, men tar heller inte av dem om jag t.ex kommer in i köket och ska fixa med maten samtidigt som han är där och diskar. Det blir ganska tyst och ensamt på nåt sätt, han är i sin "egen" värld när man annars hadr kunnat småprata lite. Jag är inte jobbigt babblig heller.

    Nån som också har det såhär? Man kan ju inte förbjuda podlyssnandet, men det får väl vara en gräns??


    Satan vad irriterande! Blev fan irriterad bara av att läsa det
  • Gizmo

    Snacka om irriterande att inte kunna kommunicera med sin sambo! Det är ju helt okey om han använder den om jag inte är med. Ni kan kanske komma överens om att han har den då och då. (Typ en timme på kvällen).

  • Anonym (Lyssna På Mig)

    Ja irriterande är bara förnamnet, och det vet han. Men han borde verkligen börja träna på att inte mata hjärnan med intryck hela tiden dygnet runt. Frågan är hur han ska bli motiverad. Och jag hatar att tjata. Ang att han borde minska lyssnandet när vi är hemma båda två så borde ju det vara ttillräckligt motiverande att vi kan prata mer mer varandra (med två småbarn blir det inte mkt tid till det som det är.)

  • Påven Johanna
    Anonym (Lyssna På Mig) skrev 2015-02-02 07:59:36 följande:

    Ja irriterande är bara förnamnet, och det vet han. Men han borde verkligen börja träna på att inte mata hjärnan med intryck hela tiden dygnet runt. Frågan är hur han ska bli motiverad. Och jag hatar att tjata. Ang att han borde minska lyssnandet när vi är hemma båda två så borde ju det vara ttillräckligt motiverande att vi kan prata mer mer varandra (med två småbarn blir det inte mkt tid till det som det är.)


    Varför borde han det? Jag tycker att du ska förmedla att du tycker om att prata med honom och att du vill prata med honom och fråga honom hur han känner för det, snarare än att lägga dina önskningar på uppfostringsbogen. Jag tycker att det är helt rimligt och bra att du vill tala med honom och vill att han ska vara närvarande och tillgänglig för dig och barnen stora delar av er tid tillsammans, men att du ska irritera dig på och försöka begränsa hans lyssnande som sker när du inte är med eller på tider där det är passande att lyssna på podcast är i mitt tycke helt orimligt. 

    Om han varit under två år hade jag förstått om du inte velat "mata hans hjärna med intryck hela tiden", men en vuxen människa - come on. 
  • Anonym (L)
    Anonym (Lyssna På Mig) skrev 2015-02-02 07:59:36 följande:
    Ja irriterande är bara förnamnet, och det vet han. Men han borde verkligen börja träna på att inte mata hjärnan med intryck hela tiden dygnet runt. Frågan är hur han ska bli motiverad. Och jag hatar att tjata. Ang att han borde minska lyssnandet när vi är hemma båda två så borde ju det vara ttillräckligt motiverande att vi kan prata mer mer varandra (med två småbarn blir det inte mkt tid till det som det är.)

    Vad får dig att tro att han har lurarna för att mata hjärnan med intryck? De stänger ju ute väldigt mycket. Och framför allt stänger de ute den typen av intryck som han själv inte kan kontrollera (talträngda gamlingar på ICA, främlingar som vill fråga om vägen, sjungande koltrastar, trafikbuller, stojande barn och fruar med sociala behov...). Jag tror snarare att han har ett behov av att gå in i en väldigt liten värld där ingen kräver någon sorts social motreaktion ifrån honom. Men jag är väl kanske färgad av att både jag och min sambo är lite sådana själva. :)
  • Anonym (Frustrerad)

    Jag känner verkligen igen mig, eller min sambo rättare sagt. Han har jämt lurarna i öronen och det är mycket tråkigt tycker jag. Jag skulle hellre att vi hade lite musik på i bakgrunden och småpratade de få timmar vi spenderar tillsammans. Jag tycker att det är både ohyfsat och respektlöst att ha lurar i öronen när man är och handlar med någon, tar en promenad eller äter middag. Den senaste tiden har det lett till en hel del tjafs, eftersom han inte förstår varför jag tycker att det är ett problem. 

  • Anonym (Storytellärgrymt)

    Haha blev full i skratt när kag läste din trådstart TS! Känner igen mig väldigt mycket, min sambo och jag lyssnar på storytell typ hela tiden! Sover med mina hörlurar varje kväll, vid disk och städning (om inte vi gör det tillsammans eller pratar med varandra) alltid när jag handlar och till och från skolan :)

    Har dock aldrig sett det som ett beroende...

Svar på tråden Min man är podcastberoende