Mitt ego har sabbat vår relation:( mår sämst
Alla kommer säkert tycka jag är dum i huvet, bortskämd, konstig osv, men here goes:
Jag och min kille har varit ihop i 3,5 år. Han är 34, jag 23. Alltså en lite ålderskillnad. Han har en dotter som är 5 sen ett tidigare förhållande.
Jag har blivit dumpad av denna man, som jag älskar, och saknar något fruktansvärt, pga jag inte är redo att bli sambos. Jag pluggar, han jobbar och har sin dotter på halvtid. Jag älskar att va med honom och henne men jag känner att jag trivs med att även ha en egen lgh.. så jag kan ha en fristad, en frizon.
Han klarar inte av att leva som särbos längre. Han tycker att det signalerar att jag inte är seriös. Så han dumpade mig... fast vi älskar varandra.
Jag vill inte ha någon annan. Jag är bara inte redo att flytta ihop:( Har bara bott själv i 2,5 år. Jag trivs med att vara ensam ibland. Han tror att jag inte kan binda mig. Vad är det för fel på mig? Borde jag bara flytta dit i med vi ändå älskar varann? MÅSTE man bo ihop? Finns det ens en lösning??????