Hur kan man vara hemma med sina barn?

Jag följde en sån prettomamma på Instagram ett tag. Men tröttnade på att hon var så jävla präktig jämt och berättade hur det skulle vara. Hon var hemma med sina två barn varje dag. Hennes man jobbade dock men annars levde dom jättesnålt. Barnen hade ingen kontakt med andra barn utan träffade bara mamma och sitt syskon hela dagarna dom bor i ett litet hus utan rinnande vatten och vatten toalett mitt ute i skogen. Blev så irriterad när hon om och om igen visade hur duktig hon var och hur andra som inte gjorde som hon försummade sina barn att jag slutade följa henne.

Vi var hemma i 20 respektive 21 månader.

Vi tog ut tre dagar fp per vecka första året och sen 5 dagar efter ettårsdagen. Så det handkar ju om hur mycket fp man tar ut i början, då räcker dagarna. Vi har bättre ekonomi än er tror jag men tog ändå sparpengar för att kunna ta ut färre dagar första året.

det kanske är så att vissa människor tjänar mer och då kan dra ut på det längre. Man måste självklart utgå från den ekonomi man har + se om det är något man kan dra in på för att få dagarna att räcka längre, tex köpa mkt begagnat till babyn, dra in på restaurangebesök osv

Många som är hemma sparar innan. Hur mycket har ni lagt totalt på era amerikaresor? Hade ni haft de pengarna nu hade ni kunnat vara hemma längre. Jag vet också de som väljer billigt, litet boende och enkla semestrar i många år, det är val man gör.

Vi har haft barnen på dagis sedan de var 1 år, men jobbat deltid under dagistiden. De hade ett jättebra dagis och mår alldeles utmärkt idag Inget att ha dåligt samvete över. Jag gillar mitt jobb och vi ville inte vara hemma längre än ett år.

Vi har 2 Svenssonlöner (ca 25000kr var) och var hemma 2,5 år med varje barn (har 2) och av dessa var minst 6 mån samtidigt.

Vår lösning var sparade pengar (vi toksparade från första plusset), bo kvar i vårt lilla men tämligen billiga boende mitt i stan så länge som möjligt som heller inte tarvade bil samt leva billigt (jämföra matpriser, inte resa etc). Flexibla arbetstider har också bidragit.

Nu jobbar vi båda bara 70%, bor större och mkt dyrare, har bil och sparpengarna är slut.

Men det är värt varenda krona!

Jag anser att det handlar i mångt och mycket om prioriteringar. (Självklart finns undantagsfall men jag hävdar att de inte är så extremt många som många vill göra gällande)

Folk tar utan att blinka ett lån för att köpa bil. En bil som sjunker i värde för varje minut. Varför inte ta ett lån för att kunna vara hemma längre?

Oavsett så gör alla de val och prioriteringar som passar dem. Vi valde så här. Andra gör val som gör dem lyckliga. Bra så.

Du är ingen dålig mamma och detta kommer inte alls att skada er relation som det gärna gafflas om. Finns det inga alternativ att vara hemma är det givetvis jobb och få mat till bordet och tak över huvudet som gäller. Det kommer finnas många och långa stunder för er med ert bart under dom framtida åren. Jobba på och försök att inte ta åt dig av dessa morsor som kommer med åsikter och pekpinnar.

Vi har inte råd att vara hemma längre än till att hon är 19 månader. Sen blir det deltid 50% på förskola i tre månader. Efter det har jag semester hela sommaren så hon börjar först på riktigt då hon är 2 år.

Snålade dagar nu första året. Har bara tagit i snitt 4 dagar.

Rent ekonomiskt hade vi lätt klarat att vara hemma länge, men både min man och jag höll på att hamna i depression när våra respektive ledigheter började luta mot sitt slut. Av tristess och brist på stimulans. Förskolan har varit vår räddning.

Jag förstår inte hur någon kan ge dig sådan kritik - ingen vänlig själ som tar sig rätten att fördöma att ert barn börjar på dagis. Om det vore allvarligt skadligt för barn att börja på dagis vid ett års ålder skulle naturligtvis inte kommunerna erbjuda sådan möjlighet.

I dag när de flesta har barnen på dagis, är mötesplatsen för barn inte längre i lekparkerna utanför huset, utan på dagis. Förr när många mammor var hemma, möttes barn och mammor naturligt runt husknuten. I dag är gatorna och lekparkerna tomma från barn om dagarna. Jag tycker att du ska vara nöjd med att barnet börjar på dagis, så att det får chans att varje dag leka och lära känna andra barn. Det är svårt för dagens hemmavarande föräldrar att erbjuda lika stimulerande hemmaliv för barnen som förr i tiden då gator och lekparker var fulla av hemmavarande barn. Dagis är positivt för de flesta barn. Tiderna har förändrats. 

jag tror att de som skriker högst i såna här lägen är dom som egentligen själva skulle uppskattat att få iväg barnen på dagis och själv gå iväg och jobba...  

Dom som är nöjda med beslutet att vara hemma har inget behov av att hävda det till höger o vänster...