• Anonym (sv)
    Äldre 27 Feb 08:20
    1588 visningar
    15 svar
    15
    1588

    Dålig anknytning till pappan

    Hej!

    Jag har en dotter som är 1,5 år.

    Pappan får inte trösta, pussa, krama. Hon vill knappt vara hos honom alls.

    Jag har mina egna teorier om varför det har blivit såhär. Dock har pappan väldigt svårt för att ta kritik så jag kan inte ta upp detta med honom utan att han blir sur/ledsen/deprimerad.

    - När hon var liten lämnade han över henne till mig så fort hon blev ledsen (och skyllde på att hon var hungrig och behövde ammas).
    - Han har inget tålamod. Han orkar inte/har inte tålamod att leka/läsa med henne.
    - Han leker med henne som med större barn (typ skräms och låtsas att han är en björn som ska äta upp henne)
    - Om hon sitter och äter och han vill ha en puss så tar han bort hennes mat och tjatar till sig en puss. Då blir hon ledsen och "slår" honom och då blir han arg och "ryter till".
    Detta är bara några av sakerna jag tycker han gör fel.

    Finns det några bra böcker jag kan köpa till honom istället? Det kanske är lättare att ta till sig informationen om den kommer den vägen (istället för från en tjatig fru)
    Några andra tips kanske på vad jag kan göra?
    Jag vill verkligen att dom ska få en bra relation.

  • Svar på tråden Dålig anknytning till pappan
  • Äldre 27 Feb 08:25
    #1

    Åk bort en helg.

  • Anonym (sv) Trådstartaren
    Äldre 27 Feb 08:27
    #2
    Kjell2 skrev 2015-02-27 08:25:01 följande:

    Åk bort en helg.


    Det hjälper inte. Jag har varit borta.

    Hon har dessutom varit sjuk ofta och han har vabbat så dom har varit ensamma hemma men det blir inte bättre.
  • Anonym (T)
    Äldre 27 Feb 09:06
    #3

    Han får lite skylla sig själv om han tror att han får en bra anknytning till sitt barn genom att göra sådana saker...

    Har han själv sagt att han vill lära sig att få en bättre anknytning?

  • Anonym (sv) Trådstartaren
    Äldre 27 Feb 09:12
    #4
    Anonym (T) skrev 2015-02-27 09:06:13 följande:

    Han får lite skylla sig själv om han tror att han får en bra anknytning till sitt barn genom att göra sådana saker...

    Har han själv sagt att han vill lära sig att få en bättre anknytning?


    Ja jag tycker också han får skylla sig själv.

    Han är ledsen nu att anknytningen är dålig och han vet nog inte själv var han ska börja för att bättra den. Men han vill såklart att den ska bli bättre.

    Han förstår nog inte själv att han har gjort fel och jag vill inte klaga på honom mer.

    Tips på böcker han kan läsa så han får mer fokus på vad han kan göra istället för vad han har gjort fel?
  • Äldre 27 Feb 09:26
    #5

    Jesper Juuls böcker är ju bra, liksom Lars H Gustafssons.

    Till syvende och sist handlar det om att ha mycket tid tillsammans att bara vara. ilar han att vara ute? Oftast lättare då de flesta 1,5-åringar älskar att vara ute och är nöjda och glada bara att få gå runt och vända på stenar och gå fram och tillbaka i vattenpölar . Bara kravlöst gå ut och vara. Titta på allt utomhus.

  • Anonym (....)
    Äldre 27 Feb 09:30
    #6
    Anonym (sv) skrev 2015-02-27 08:20:32 följande:

    Dock har pappan väldigt svårt för att ta kritik så jag kan inte ta upp detta med honom utan att han blir sur/ledsen/deprimerad.

    - När hon var liten lämnade han över henne till mig så fort hon blev ledsen (och skyllde på att hon var hungrig och behövde ammas).
    - Han har inget tålamod. Han orkar inte/har inte tålamod att leka/läsa med henne.
    - Han leker med henne som med större barn (typ skräms och låtsas att han är en björn som ska äta upp henne)
    - Om hon sitter och äter och han vill ha en puss så tar han bort hennes mat och tjatar till sig en puss. Då blir hon ledsen och "slår" honom och då blir han arg och "ryter till".
    Detta är bara några av sakerna jag tycker han gör fel.

    Finns det några bra böcker jag kan köpa till honom istället? Det kanske är lättare att ta till sig informationen om den kommer den vägen (istället för från en tjatig fru)
    Några andra tips kanske på vad jag kan göra?
    Jag vill verkligen att dom ska få en bra relation.


    Bästa tipset är nog att du ska sluta lägga dig i deras relation. Låt honom försöka på sitt sätt. Sluta kritisera honom. Att han har svårt att ta kritik från dig kan mycket väl bero på hur du kritiserar honom...
  • Anonym (sv) Trådstartaren
    Äldre 27 Feb 09:42
    #7
    Anonym (....) skrev 2015-02-27 09:30:54 följande:
    Bästa tipset är nog att du ska sluta lägga dig i deras relation. Låt honom försöka på sitt sätt. Sluta kritisera honom. Att han har svårt att ta kritik från dig kan mycket väl bero på hur du kritiserar honom...
    Jag har dock inte kritiserat honom så som det kanske låter i ts. En gång har jag påpekat att han gjort fel ( time out på en ettåring kändes inte rätt) och då blev han så sur att jag inte kunde prata med honom på felra dagar. Efter det har jag låtit honom göra som han vill.
  • Anonym (sv) Trådstartaren
    Äldre 27 Feb 09:46
    #8
    Flickan och kråkan skrev 2015-02-27 09:26:30 följande:

    Jesper Juuls böcker är ju bra, liksom Lars H Gustafssons.

    Till syvende och sist handlar det om att ha mycket tid tillsammans att bara vara. ilar han att vara ute? Oftast lättare då de flesta 1,5-åringar älskar att vara ute och är nöjda och glada bara att få gå runt och vända på stenar och gå fram och tillbaka i vattenpölar smile1.gif . Bara kravlöst gå ut och vara. Titta på allt utomhus.


    Tack för tipset! Ska genast kolla upp :)

    Jo, tid är väl vad dom behöver ha tillsammans. Det känns bara som han inte ger det tid. Så fort nåt går som han inte vill så ger han upp. Tex om hon vill leka i snön men han vill köra skoter. Då kommer han in med henne så han kan köra iväg.
  • Äldre 27 Feb 10:03
    #9
    Anonym (sv) skrev 2015-02-27 09:46:12 följande:

    Tack för tipset! Ska genast kolla upp :)

    Jo, tid är väl vad dom behöver ha tillsammans. Det känns bara som han inte ger det tid. Så fort nåt går som han inte vill så ger han upp. Tex om hon vill leka i snön men han vill köra skoter. Då kommer han in med henne så han kan köra iväg.


    Fast det förutsätter ju att du tar henne istället. Ge honom inte den möjligheten .
  • Anonym (sv) Trådstartaren
    Äldre 27 Feb 10:06
    #10
    Flickan och kråkan skrev 2015-02-27 10:03:38 följande:
    Fast det förutsätter ju att du tar henne istället. Ge honom inte den möjligheten smile1.gif .
    Ja, det har du ju rätt i :)

    Jag är dock väldigt konflikträdd och tar hellre henne än att börja bråka med honom om det.

    Men nu har jag beställt ett par böcker av Jesper Juul. Dom är säkert bra för mig också att läsa
  • Äldre 27 Feb 10:42
    #11

    Äsch, det där låter ganska normalt. Många småbarn har en favoritförälder, men det lossnar till slut. Rätt som det är kanske pappan är favoriten istället.

    Ge det tid och låt honom få bygga en relation i fred med sin dotter. Har han varit pappaledig eller ska han vara det? Det brukar vara en fin ingång till en egen stark relation till barnet...

  • Anonym (Z)
    Äldre 27 Feb 20:03
    #12

    Ts, hur gammal är pappan till er dotter? Ca alltså 25, 30..?

  • Anonym (Pedag­og & mor)
    Äldre 27 Feb 20:11
    #13
    Kjell2 skrev 2015-02-27 08:25:01 följande:

    Åk bort en helg.


    Det låter som han behöver mer tid med henne själv. Som du själv skriver så kommer han med henne till dig när han tröttnar. Om han inte har den möjligheten så måste han ju engagera sig. Jag tror faktiskt att det enda som hjälper är att de får mycket tid tillsammans. Anknytning har inte så mycket med exakt hur man agerar i en specifik situation att göra utan det är mer ett djup i relationen. 

    När du beskriver de olika situationerna ovan så låter det som att han inte känner sitt barn och som att det är du och barnet som har en nära relation medans han är en lekfarbror som bara gör små inpass och sedan lämnar över till dig.

    I perioder var det likadant med mina barn att de tydde sig mer till mig men sedan nr deras pappa var föräldraledig och jag jobbade så tydde de sig mer till honom. Det var tydligt att det var den som spenderade mest tid med barnen själv som fördjupade sin relation med dem.
  • Litet My
    Äldre 27 Feb 20:13
    #14

    Varför ska du köpa en bok åt honom? Missförstå mig rätt men det borde väl ligga i hans yttersta intresse att själv lägga krut på deras relation? Leta litteratur, prata med BVC sköterskan om hur barn fungerar, läsa på på internet osv.

  • Anonym (Z)
    Äldre 1 Mar 14:52
    #15
    Anonym (Z) skrev 2015-02-27 20:03:40 följande:

    Ts, hur gammal är pappan till er dotter? Ca alltså 25, 30..?


    Citerar mig själv för ett samband till det jag ska skriva. Brist på tid verkar inte vara problemet här.
    Anonym (sv) skrev 2015-02-27 09:46:12 följande:

    Tack för tipset! Ska genast kolla upp :)

    Jo, tid är väl vad dom behöver ha tillsammans. Det känns bara som han inte ger det tid. Så fort nåt går som han inte vill så ger han upp. Tex om hon vill leka i snön men han vill köra skoter. Då kommer han in med henne så han kan köra iväg.


    Pappan väljer att inte vara med sin dotter. Han ser inte att han är förälder här, han vill göra det HAN tycker är kul. Han motarbetar anknytningen till sin dotter genom att inte låta dottern göra det hon vill , som att leka i snön. Han ser bara sina behov likt ett barn, därför frågade jag om åldern. Kanske att han är ovanligt omogen, för han beter sig som ett barn tex, retar dottern när han inte får en puss, sen " ryter till" och skrämmer sin dotter.

    Han ser inte dottern som 1,5 år utan som äldre. Time out på en ett åring , visar att han inte ser skillnaden som faktiskt finns mellan ett litet barn och ett äldre barn. Som tex , när han också skrämmer dottern med att låtsas att han är en björn och ska äta upp henne.

    När dottern är ledsen lämnar han över henne till dig och skyller på annat. Han väljer att inte ha henne då, precis som han väljer att gå in med dottern, när hon vill leka i snön.

    Du säger att så fort han inte får som han vill ger han upp. Det tyder på att han inte är intresserad av någon anknytning till sin dotter , då hade han tagit tillvara på tillfällena han har/haft till att lära känna henne. Istället vill han göra det han själv tycker är kul, som när han hellre ville köra skoter.

    Skylla på brist på tid är inte orsaken här. Är han ledsen över den dåliga anknytningen, får han själv anstränga sig och göra det som krävs för att det ska bli bättre. Ta sig tid, och inte lämna över dottern så fort det är tråkigt , eller när han som pappa borde trösta sin dotter om hon är ledsen. Om han hållit kvar dottern hos sig, hade han kunnat trösta henne och anknytningen kunde blivit starkare dom emellan. Dottern hade känt sig lugn och trygg med pappa. Nu vill hon inte vara hos honom.
    Anonym (sv) skrev 2015-02-27 10:06:58 följande:

    Ja, det har du ju rätt i :)

    Jag är dock väldigt konflikträdd och tar hellre henne än att börja bråka med honom om det.

    Men nu har jag beställt ett par böcker av Jesper Juul. Dom är säkert bra för mig också att läsa


    Du ska inte vara rädd för att prata med pappan till ditt barn om detta. Han har inte rätt att bli arg på dig för att du vill att han har en bra relation med er gemensamma dotter. Du skriver att du är VÄLDIGT konflikträdd. Det känns som att er hemma miljö inte är riktigt sund. Du är rädd för bråk. Tänk när barnet blir äldre, du måste kunna upp saker med honom som rör er dotter. Kan bli problem om han tar det du säger som kritik eller vill bestämma allt själv. Det kan få tråkiga konsekvenser för er dotter och dig.

    HAN ska vilja göra det han kan för att få en djup anknytning till sitt barn, inte du. Det borde ligga honom varm om hjärtat. Vad du har beskrivit här, tänker han bara på sig själv. Du vågar inte ens prata med honom , låter som en varningssignal. Något stämmer inte här. Mår du bra med honom?

    Tänk igenom din situation och agera därefter. Det kan bli mycket värre än såhär om pappan väljer att inte se sin dotter. Värst för henne ,men också för dig som mamma. Du kan svara till dig själv. Jag vill göra dig uppmärksam på att det kan vara allvarligt, på det sätt pappan agerar gentemot sin dotter och dig.

    Se hur intresserad han är i fortsättningen av att få en bättre anknytning till er dotter. Utan att du påpekar det. Viljan att förbättra ska komma naturligt från pappan själv. Kommer den inte kan du inte göra något åt det. Det är bara han själv som kan visa sin dotter att han älskar henne, genom att vilja vara nära henne och lyssna till hennes behov. Kram!
Svar på tråden Dålig anknytning till pappan