Anonym (border) skrev 2015-02-27 18:06:01 följande:
Har gått i KBT innan men nu är det psykodynamisk. Jag har ganska bra koll på DBT-verktygen. Jag vet vad jag KAN göra i de stunderna, men jag väljer att göra motsatsen för jag vill bara skada mig själv så mycket jag bara kan och vågar. Dels för att jag hatar mig själv och känner mig misslyckad och oälskad, men även för att jag vill visa de som behandlat mig dåligt vad de faktiskt gör mot mig. Som en vädjan till dom att snälla inte utsätta mig för mer. Jag dras till destruktiva relationer, men de killarna har inte empati nog för att bry sig om hur dåligt de får mig att må.
Jag förstår vad du menar med att du vet vad du KAN göra i de stunderna men att du väljer att göra motsatsen. Det ligger ju liksom i en självskadares natur... Men DBT handlar ju mycket om
färdighetsträning, om att tillsammans med andra i samma situation öva upp dina färdigheter att hantera olika känslor och stå ut när det är svårt. Det är en lång och intensiv behandling där grunden är din egen vilja att bli bättre och den viljan tror jag faktiskt att du har innerst inne annars skulle du inte må som du gör. Tänk också på att de flesta som går i DBT-behandling har samma diagnos som du och det är lätt att tänka "det där kanske funkar för andra men inte för mig". Ändå blir de allra flesta BPD-patienter bättre med DBT och många kan helt ta bort diagnosen efter genomgången behandling. Även om alla inte lyckas med DBT så är det ändå den behandlingsform som visat sig mest effektiv. Jag är själv diagnosticerad med bl.a Borderline och står i kö till DBT och självklart har jag själv mina tvivel "ska det här verkligen funka för mig?" men jag har ändå förstått att detta är en effektiv metod och jag väljer att hoppas och tro på det. Tänk på att det ofta är lång kötid till DBT-enheterna (i mitt landstning >2 år) så se till att ställa dig i kö, du kan ju alltid tacka nej senare. Jag förstår att du känner hopplöshet och jag känner med dig!
