Hundproblem

Vi omplacerade våran hund med liknande problem och nu har nya hemmet lyckats få honom mycket bättre. De tog hjälp av en duktig hundtränare och lät till och med hunden bo hos hundtränaren och hans hundar under en tid och nu gör han inga mer utfall mot mötande hundar.

Vår hund blev så i samband med kastreringen. Hand beteende grundade sig i en osäkerhet hos honom.

Tyvärr kan kastrering/sterilisering förvärra problemen för vissa hundar. Det är som att obalansen i hormonerna förvärras och tikar får då överslag av testosteron. Hjälper ju inte er i dagsläget men kan vara bra att veta. I tillägg till det så blir andra hundar ofta förvirrade och osäkra vilket i sin tur skapar osäkerhet hos båda sidor dvs skapar konflikter.

Ta kontakt med en hundpsykolog istället för att be om hjälp på forum. 
Inte menat att låta hård, men om du får fel råd eller uppfattar fel så kan du förvärra situationen. 

Kolla på www.immi.se efter en psykolog. Om du inte vill kolla där så se till att personen i fråga som du ber om hjälp verkligen har en utbildning och inte bara är SBK instruktör. Jag råkade ut för just det sistnämnda med min tik med aggressionsproblem. Och hennes råd var att strypa henne med kedjan varje utfall. Tack och lov testade jag aldrig detta.. 

Nu har jag rätt verktyg och arbeta efter och det går bättre och bättre :)

Hon har inte fått ont? När en hund helt plötsligt bara vänder i ett humör sådär så där så är det första man oftast gör är att gå till en veterinär och tar reda på att hunden mår bra. När en hund får ont så kan beteendet ändras speciellt mot andra hundar då denne inte vill visa sig svag. Hur ser höfterna ut på henne? Det är ett ganska vanlig fel som kan uppstå efter några år, vad är hon för ras? Större hundar han lättare få problem med detta?

Hundaggressivitet är svårt att träna bort och ni får nog acceptera att hon helt enkelt inte går ihop med andra hundar. Utfall däremot går oftast bra att träna bort. Googla på skvallerträning som är en bra metod. Gör även en grundlig veterinärundersökning så det inte ligger smärta bakom hennes beteende.

Skvallerträning är en bra metod men jag tycker att det inte ska användas på osäkra hundar/hundar som blir aggressiva i vissa situationer. Om jag inte minns helt fel så nämner också författaren i den bok som delvis handlar om denna metod att den inte ska användas på sådana hundar. Just för att i skvallerträning lär man hunden att markera när något sker som de är intresserande, t ex en hund som vill jaga vilt kan lära sig markera spår efter vilt, hundar som gillar hundar/människor kan lära sig visa när sådana kommer. och när hunden markerar detta belönar ägaren det. på det sättet minskas risken att hunden sticker efter viltet/människan/hunden.

Men en hund som gör utfall är oftast osäker, och belönar man då när den ser en hund finns risken att man belönar hundens osäkerhet.  För om man belönar en hund som visar osäkerhet kan också denna känsla hos hunden belönas.
Jag tycker att när det gäller hundar som inte gillar hundmöten bör man istället sträva efter att hunden ska ignorera hunden., man kan också som ägare hålla ett långt avstånd till mötande hundar och på det sättet skydda sin hund.

I ts fall tycker jag också att man bör söka hjälp, antingen från en hundpsykolog eller någon med utbildning. Och också då kolla upp vilken utbildning tränaren har, om det inte framgår, fråga efter vilka metoder denne använder. Just för att om man inte gillar metoderna kan man direkt vända sig till en annan instruktör.

Innan detta kan göras kan jag rekommendera någon typ av hjälpmedel för att minska risken att hunden lyckas göra ett utfall. Det finns selen där man lätt kan stoppa hunden när den drar, som gör att den måste gå runt, det finns nosgrimmor. Även om ts hund inte drar i kopplet kan det vara en trygghet att veta att man lätt kan förhindra ett utfall hos hunden, vilket i sin tur kan göra att hunden blir mera säker, behöver inte vara så i ts fall, men generellt är det vanligt att om man har en hund som gör utfall blir man själv osäker inför möten,. vilket hunden känner av och blir mera osäker. Men om man vet att man kan förhindra ett utfall känner man sig mera säker, och det gör att chansen att hunden blir säker ökar då.

Hon är en blandras. Amstaff/pitbull.

Hon blev grundligt undersökt innan vi köpte henne. Men kommer att låta veterinär undersöka henne grundligt igen.

Detta beteende började när hon började löpa. Förra ägaren steriliserade henne för att det kunde "hjälpa" mot det..

Absolut får vi finna oss i att hon inte går ihop med andra hundar, dock finns det enstaka men isåfall endast undergivna hundar hon går ihop med. Men det är utfallen vi vill få bukt med. Vi köpte en nosgrimma igår, då det oftast är min sambo aom går med henne (hon går mycket fint med honom och med honom gör hon inte alls sådana utfall som med mig) antagligen för att jag själv blir osäker och så. Men idag höll jag henne vid ett hundmöte och det gick väldigt bra med nosgrimman.

Men min sambo går med henne i vanligt halsband då hon nästan inte gör utfall alls när han går med henne. Hon har till o med hälsat på en annan hund med honom och bara velat busa. Så har hon aldrig gjort innan.

Ska även kontakta en hundpsykolog.

Roligt att höra att det går bra.

Hej,

Hur går det? Om du bor i Stockholm så kanske jag kan hjälpa dig. Tog nyligen över en hund som hade samma beteende fast mot människor. Har fått bort det mesta på 3 v genom belöningsmetoder osv.

/Sandra

Har du nosgrimma på en hund som gör utfall? Vet du hur farligt det är för hundens nacke?

Min pappas hund var lika flippad fram tills dess att hon fick sin första kull. Därefter har hon ALDRIG gjort något.

Jag har hört något liknande, tikar som får valpar får ett bättre temperament efteråt, själv tycker jag dock inte att man ska avla på sin hund enbart för detta, för det kan också slå fel. I ts fall är tiken också för gammal att paras för första gången.  Jag kan givetvis inte uttala mig om ts hund, men det som jag tycker är viktigt när det gäller hundavel är att hane och tik har  bra mentalitet, och är friska, och hundarna testat för rasbetingande sjukdomar och friats från dessa.
Utöver detta är det ett stort ansvar att ta avla på sin tik. Man bör ha en grundkunskap om dräktighet och valpnings, så att man kan se om tex veterinär behöver kontaktas. De första veckorna ska inte tiken lämnas ensam hemma med valparna, så det krävs att om man jobbar har semester då. Man bör vara beredd på att alla valpar inte kommer säljas vid 8 veckors ålder utan man bör vara beredd på att behålla några av valparna längre än så.