hjälp..

Jag behöver hjälp. Inga påhopp eller något utan helst stöd från någon med liknande situation.

Jag är 24 år. Har en son som blir 2 i april och är ensamstående. Jag och sonens pappa separerade i november,har fförsökt igen men det tog slut för några veckor sen.

Jag har ett alkoholberoende, har haft ett återfall och är på g att börja behandling.

Jag har ett fast jobb, första hands kontrakt på lägenhet och relativt bra inkomst (om man inte räknar med konstant vabbande under vintern).

Sedan jag separerade har jag dock inte mått bra. Dragit hem killar jag inte känner. Inte vågat vara ensam och har rent allmänt börjat bete mig som en idiot. Nu försöker jag ändra på det.

I slutet av december fick jag reda på att jag blivit gravid med en arton åring, jag gjorde abort så dort jag kunde även fast det tog emot så himla hårt. Jag har alltid sagt att jag inte skulle klara att göra abort. Men då var jag tvungen.

I början av februari började jag träffa en kille som jag kände lite smått i mina tonår. Inget allvarligt men vi hade sex, sågs, kollade på film, sov över. På alla hjärtans dag spenderade vi kvällen tillsammans, och på måndagen efter tog jag dagen efter piller. Jag hade precis hämtat ut minipiller som jag skulle börja med under mensen.

Igår fick jag reda på att jag är gravid..

Min mamma och min syster är på mig att göra abort. Med tanke på mitt mående och min bakgrund kan jag förstå hur de tänker. Mamma är orolig att jag kan förlora vårdnaden över sonen. Pappan vill att jag ska göra abort, men han har också sagt att han inte kommer försvinna.

Om jag lyssnar på hjärtat så säger jag att jag vikl behålla. Det här är mitt barn. Om jag lyssnar på hjärnan så säger jag abort.

Finns det risk att jag förlorar vårdnaden? Klarar man att vara ensamstående tvåbarnsmorsa med två olika pappor? Hur ser mina förutsättningar för framtiden ut?

Jag är verkligen helt förstörd.