Dåligt samvete över att jag inte vill amma

Jag har ammat 4 barn och barn är inte likadana just saing. Min son var den som ville amma mest men slutade självmant vid 8mån, han släppte bröstet en morgon och tog det sen inget mer.

Så bara för att ditt första barn varit fixerad vid dina bröst måste det inte bli så igen. Amma ÄR det bästa och jag tycker man ska se ifrån sin egen bekvämlighet för bebisens skull faktiskt.

Du gör ju såklart som du vill men jag skulle aldrig förvägra mina barn det som är så självklart som amning om jag KAN amma. Kan man så ska man.

Alltså vet du vad det innebär att pumpa på heltid, mata med flaska och samtidigt ha en tvååring? Alltså jag tror du kommer gå under av press och trötthet av en sån grej. Att amma är så vansinnigt smidigt så framför allt när du också har ett syskon med så är det oerhört mycket lättare att sätta sig på en filt i lekplatsen och slänga fram bröstet än att hålla på med flaskor.

Och man måste ju inte amma i 1,5 år, man kan ju sluta betydligt tidigare.

Tänkte samma sak....

Tänker också att ni nog lite mer aktivt ska jobba med att pappa också kan natta och  somna om även om du ammar. 

Vill du inte amma så behöver du så klart inte det. att du mår dåligt är inte bra alls för någon.

Kan av erfarenhet säga att pumpa är asjobbigt!

Min lilla ville inte amma. I början orkade hon inte amma då hon var så liten och sen när hon växte till sig tyckte hon det var lättare att äta på flaska än bröst. Pumpade i 9 veckor sen orkade jag inte mer.

Först tog det 20 min med att värma och äta för henne. Sen skulle hon ev somna om (löste pappan) och jag satt och pumpade 30-45 min. Gjorde ju inget annat än att pumpa och mata. Sista veckan jag pumpade kom det bara 20 ml på 45 min. Då gav jag upp.

Jag tycker inte det är omständigt med flaskmatning. Der är var man gör det till. Då jag är hemifrån har jag med mig varmt vatten i termos och har sen en flaska med små fack där pulvret ligger doserat. Tar inte mycket längre tid att blanda än det gör att få fram bröstet.

Gör det som passar bäst för dig och din familj. Då du tänkt pumpa får ju barnet den bästa maten ändå. Och fungerar inte det så finns ersättning. Det blir folk av ersättningsbarn också. Jag tex, Frisk som en nötkärna.

Lycka till.

[quote=74941043][quote-nick]Alexi skrev 2015-03-01 08:26:30 följande: Och man måste ju inte amma i 1,5 år, man kan ju sluta betydligt tidigare.[/quote]

Självklart, men för mig är det allt eller ingenting i sammanhanget. Lika lite som jag vill sluta amma vår ettåring mot hennes vilja så kommer jag att vilja sluta amma hennes syskon mot hens vilja om så syskonet vill amma i båda två och tre år. Då känns det schysstare att aldrig vänja henom vid det.

Naturligtvis ska du inte känna dig tvingad att amma om du inte vill. Det är helt och hållet ditt val. Men som jag tänker finns det ju en medelväg - att amma men inte så länge? Att amma 1½ år är ju längre än de flesta gör och jag förstår att det är jobbigt. Tycker dock det verkar ännu jobbigare att pumpa och ge på flaska som du är inne på. Då ska du upp på natten och sitta och pumpa, för att sen mata bebisen. Blir väldigt lite sömn. Lättare att ligga och amma, eller att bara ge ersättning i så fall tänker jag?

Kan du inte amma 3-6 månader och sen sluta? Vi har gjort så att jag har sovit borta eller på soffan ett par nätter och pappan erbjudit flaska istället till bebisen då jag skulle sluta amma. Det är troligen lättare av avvänja en 3-6 månaders från amning än en 1½ åring som är väldigt medveten. 

Hade du med självklarhet sagt samma sak om du hade haft ett dubbelt så gammalt barn som hade velat amma i timmar per natt fortfarande/kunnat vakna med en halvtimmes mellanrum och krävt att du kommer och ammar?

 Nej så tycker jag inte du ska tänka! Hellre amma 3 månader bara om det är det du orkar med, och sen gå över till ersättning. Det är ju ändå den bästa starten med amning om du kan - och det vet du ju att du kan. Amningen är viktigast de första månaderna. Så om jag var du skulle jag satsa på en start med amning och sen avveckla det. Alternativt amma och kombinera med ersättning också om du inte orkar och vill. Så gjorde jag med yngsta pojken. Med första barnet tvingade jag mig att amma helt längre än jag egentligen orkade och ville.

Min förhoppning är att inte behöva pumpa inför varje måltid utan att ha mjölk i kylen inför natten som det bara är att gå upp och värma.

Jag har också svårt att tänka mig att jag kommer att kunna förvägra barnet att amma om hen redan har vant sig vid det, precis som hans syster nu (inom rimliga gränser) kommer att få amma till hon själv tröttnar, då vill jag hellre aldrig vänja henom vid det.