Varför är du så irriterad?
Det ÄR ett bekymmer, ur jämställdhessynpunkt, med deltidsarbete. Framför allt om man inte har något val. Jag är helt för valfrihet, men jag tycker faktiskt att heltid ska vara norm. Och att tjänster ska anpassas så man orkar jobba heltid, vilket jag inte är säker på att det är så inom vården t.ex.
Den dagen du, eller någon av dina vänner kanske blir ensamstående så kan det bli ett stort problem för er om ni Inte kan gå upp och jobba heltid, även om ni vill. När barnen är kostnadskrävande tonåringar, kanske ni föredrar att jobba heltid.
Rent praktiskt sett är det också ett problem att kvinnor som tar längre föräldraledigheter, jobbar deltid i många år o.s.v. ofta får lägre pension som en följd av detta. Och eftersom det vanligaste är att kvinnor är något yngre än sina män, och dessutom ofta lever längre, så lever de ofta väldigt fattigt...
Det bästa vore ju om jämställdheten kom så långt att familjer själva kan välja hur de vill jobba. om en kvinna redan innan de får barn jobbar mindre än heltid, och tjänare betydligt mindre än sin man så finns det ju stor risk att de av ekonomiska skäl väljer att hon är hemma mycket mer, jobbar deltid o.s.v. även om hon kanske inte vill det. Och även om pappan kanske vill vara hemma. I ett hushåll där båda har jämförbara löner, jobbar heltid o.s.v. Kanske man istället väljer att båda jobbar 75% istället för att en går ner till halvtid. Eller så gör man på något annat sätt.
Men jämställdhet är inget tvång, det handlar om att både män och kvinnor ska ha möjlighet att forma sina liv efter egen vilja, utan stt behöva styras av yttre omständigheter som hindrar en, som t.ex. normer. Att du väljer att jobba halvtid och få mer tid för familjen ska vara för att du och din man båda vill det, inte för att ni måste göra så för ni skulle aldrig ha råd att han gick ner till halvtid även om han skulle vilja. Och när du inte längre vill jobba halvtid, så ska du kunna gå upp till heltid.