Min man och jag är syskon
Hej.
Jag vet inte hur jag ska börja med detta problem jag befinner mig i.
Min man och jag är uppvuxna i samma lilla stad och har vi har alltid varit bekanta med varandra. För femton år sedan började ett tycke uppstå mellan oss. Vi drog oss till varandra, och blev djupt förälskade vilket resulterade i giftemål och två helt underbara ungar.
För ett par månader sedan blev jag diagnosticerad med depression, vilket ledde till sjukskrivning. Min psykolog trodde att många av mina besvär berodde på att jag grubblade över mina biologiska föräldrar som jag aldrig träffat. Jag har själv aldrig reflekterat över dessa eftersom jag anser att mina fosterföräldrar är mina riktiga och därför inte haft ett behov av att ta reda på vilka mina biologiska föräldrar är. Min psykolog föreslog att jag skulle försöka ta reda på vilka de var genom att släktforska ifall detta skulle kunna göra mig lugnare.
Jag började med detta. Mina biologiska föräldrar var till en början omöjliga att spåra, men till sist lyckades jag hitta namnen i vårt lokala arkiv. Det visade sig att min far har samma namn som min svärfar. Först tänkte jag att det var ett märkligt sammanträffande (namnet är dessutom inte jättevanligt heller) men när jag sedan började läsa vidare såg jag att hans personnummer även var detsamma. Till och med hans fyra sista siffror.
Det har gått ett par veckor och min man ser att jag blir mer och mer förtvivlad. Jag har inte vågat berätta något för honom än. Jag vågar inte ens ta det med min psykolog, jag känner sådan skam, avsky samtidigt som jag älskar min man nåt så ofantligt.
Jag behöver nu er hjälp. Vad ska jag göra? Hur kan jag gå vidare? Måste jag berätta?
