Inlagd med foglossning

Vet inte om jag hade det lika jobbigt med foglossning (dock hade jag det väldigt jobbigt) men när jag födde första så var jag så svullen om ben och fötter att jag hade det svårt att gå. Men då hade jag gått över tiden, och vägrade lämna sjukhuset (trots att dem försökt övertyga mig att lämna). Så dem satte igång mig "på humanitära själ"

Men vänta en vecka, då är du ju inne i v 38, då är ju barnet ansedd som "redo"..?

Jag är ju i v38, 37+ alltså är bebisen färdigbakad.

Dom verkar ändå helt omöjliga :/ vet inte vad man ska ta sig till riktigt!

Oj då. Ja då var det lite mer konstigt. Kan förstå deras tankesätt dock. Att barnet kanske inte klarar påfrestningen av en förlossning om det är 2 veckor innan.

Men har du "gnällt" lite på dem?

Kan man säga.. Bönat bett gråtit o gråtit. Förklarat att jag ORKAR inte med smärtan längre!

Det är lite motsägelsefullt det där. Går vattnet spontant i tex vecka 36 så gör de inget för att stoppa det. Står på många sidor att från vecka 37 anses en graviditet vara fullgången. Så att de inte vill sätta igång dig i vecka 37+ låter lite märkligt. Har tyvärr inte så många råd att ge dig mer än att fortsätta böna, be och gråta. Sitter själv med jobbig foglossning ( dock inte inärheten av din) och känner som du att blir det värre vet jag inte hur jag ska stå ut till en förlossning. Nu har jag visserligen 6 veckor till innan det ens skulle bli aktuell men iaf. Hoppas det löser sig. Var helt slut psykiskt när vattnet gick med förra barnet och det slutade bara med utmattnings depression för att de inte ville göra nått innan åt mina grav besvär.

Nej precis, det är det jag menar!

Så himla konstigt. Då har jag dessutom en historia av grav. Depression i denna graviditet, som förvisso blivit bättre men fortsätter det såhär så kommer måendet att dala drastiskt. Det känner jag ju. Blir mer och mer uppgiven för varje dag liksom!

Är rädd att hela glädjen med att få ett till barn ska "försvinna" missförstå nig rätt, jag längtar efter mitt barn men smärtorna tar liksom överhand.

Jag förstår hur du menar. Och så ska det ju inte behöva vara!
Finns det ingen man kan "överklaga" till? Du ska ju inte behöva fortsätta må såhär dåligt när barnet ändå räknas som "klar".

Stå på dig! <3

Hur har det gått?

Hej!

Nä ingen igångsättning än. De gör en "ny bedömning" om en vecka from idag. Så det är bara att förlika sig med det & kämpa på! :)

Hur mår du nu då? Är det lika jobbigt? Har du fått nåt som verkat mot smärtan?

Jag har smärtstillande men det hjälper inte ett dugg så då väljer jag att låta bli. Tänker att varför stoppa i sig något som ändå inte hjälper. ?

Försökte få min bm att göra en hinnsvepning iaf, men hon påstår att hon inte "får" förrän jag är överburen.

Så, lite motigt nu...!