Vet varken ut eller in

Behöver skriva av mig. 
Förvirrande och knepiga känslor inom mig.
Rädd och förtvivlad.

Om det skulle vara något så skulle det bli andra barnet, men med tanke på att jag har ägglossning som skjuter löst så vet man inte. Gick en tid på pergotime vilket bara förstörde en massa. Kämpar fortfarande med att få bort kilon som inte ska vara där. När läkarn efter tre år sa "Att du i din ålder är i princip omöjligt att bli gravid med pergotime" då gick luften ur mig, allt hopp om fler barn försvann, för att ta lån för att försöka få till provrörsbefruktning fanns inte då på kartan. Blev oerhört bitter. Av hormonpiller blir min kropp konstig och pergotimen kostade bara en massa och ställde till.
I slutet på februari hade jag mens sist och min lutefas kan vara allt från 6 dagar till 20 dagar och har graviditetsperiod allt från 29-40 dagar vilket inte då är det lättaste.  Jag brukar kunna ha ont i brösten strax innan mensen och lite ner i buken, men nu har jag haft det över en vecka och börjar bli lite smått fundersam.
Vågar inte göra graviditetstest än då det är för tidigt. Har bestämt mig att kommer inte mensen till påsk eller i början av april så ska jag göra en graviditetstest i maj. Men jag är rädd att göra även då graviditetstesten då tidigare har det blivit en följd av att mensen dykt upp bara några dagar senare. 
Rädd att våga hoppas, men jag vill så gärna men är också rädd då för min egen hälsa. Vågar inte tro att jag kan vara gravid. Så fort tanken vill komma slår jag ifrån mig den och intalar mig själv att jag kan aldrig bli gravid mer.
Vågar inte riktigt hoppas, då jag har blivit besviken så oerhört mycket!
Inte underlättar det för alla tidigare tankar att jag aldrig kan bli gravid att min dotter nu önskar sig ett syskon! 

Vet bara inte vad jag ska göra eller tänka!
Hjälp mig!