Orolig för pappaledigheten!!!
Snart skall jag börja jobba igen efter att ha vart mammaledig, då skall min sambo vara pappaledig. jag längtar tillbkas till jobbet, det är inte där problemet ligger...
Ett helt år skall han vara hemma. Samtidigt skall min väninna som har ett barn i samma ålder och bor nära vara fortsatt hemma och givetvis kommer de att umgås en hel del på dagarna. Hon är ensamstående och har därmed hela föräldraledigheten själv.
Nu är jag inte det minsta orolig för hur han kommer sköta vår bebis, han är en duktig pappa och väldigt kompetent iaf. för att vara en karl på att sköta hemmet när jag jobbar.
Hon är däremot snygg och singel. De kommer umgås....jag låtsas vara ok med det men det är jag inte. jag tror inte två nästan sysslolösa "kompisar" av olika kön kan umgås dagligen utan att de kommer k***** som kaniner.
Vad händer när bebisarna sover och de sjunker ner i soffan för att kanske titta på tv? De skrattar ihop, jag vet ju redan att de kommer bra överens, det kanske blir lite flirtigt...rätt var så k****** det bland nappar och leksaker. Åka på utflykter ihop, kanske går och pratar, det ena leder till det andra...vips så k****** det friskt på en medhavd picknickfilt medans ungarna sover i sina vagnar. Lagar lunch ihop, barnen kanske leker i rummet bredvid, byxorna ner och så k***** ståendes mot diskbänken. kanske går till badhuset? Så ser de varandra avklädda, hon med sin sjyssta bikinikropp, han med sina muskler...klart de tänder lite, och det leder till att de k***** på en toalett?
Är jag helt oresonlig som går och funderar såhär? behöver jag psykolog? Jag går snart under av oro och olika svartsjukeideer som alla går ut på att de två k*****.
Hade DU litat på DIN man och en snygg SINGEL ENSAMSTÅENDE MAMMA som umgås utan insyn flera timmar om dagen?