Vara ifrån sin tremånaders?

Har en son som blir tre månader gammal nästa vecka, jag och pappan är särbos så jag har inte fått sova ordentligt på ca 4 månader (sov dåligt i slutet av graviditeten). Nu har jag börjat må riktigt vedervärdigt, får panikångestattacker och gråter hela dagarna, vill bara lägga mig ner och dö någonstans av trötthet, jag bor litet så det hjälper liksom inte att pappan är här och försöker avlasta. Jag hör ju dom hela tiden och kan antingen inte somna pga skrik eller att jag helt enkelt inte kan slappna av med massa ljud och rörelse runt omkring, vi har även provat åka ut till honom då han bor större så att han kan ta sonen och jag vara i ett annat rum men kan inte slappna av då heller då jag på ren automatik vill ta sonen och trösta när han skriker, är dessutom lyhört därute så om jag väl somnar så vaknar jag av skriket. Finns egentligen bara en sak kvar att testa och det är att pappan har sonen själv från sen eftermiddag till förmiddag, är jag helt knäpp som ens överväger detta? Han har träffat sonen i princip varje dag sedan fl med några få undantag så han är ju absolut inte okänd men sonen är väldigt mammig. Kontaktat både min terapeut oh läkare för mitt mående men alla tjatar bara om att jag först och främst måste få sova lite, och detta är enda chansen. Är det hemskt att göra såhär? Är jag en dålig mamma om jag är ifrån min tremånaders en natt? Lämnar ju inte iväg honom till en främling för att supa skallen av mig, är ju pappan som ska ha honom så jag får ta igen mig. Vad tkr ni?