Att vara i ett förhållande

Eftersom han är så nyseparerad tycker jag det känns ansvarsfullt att han inte hoppar in i något nytt med hull och hår. Låt det ta tid.

Tack för input. Jag håller med det du säger, och jag tycker också det känns ansvarsfullt att han resonerar som han gör. Jag får försöka jobba med mina känslor och ha tålamod. Självklart är ju hans barn prio ett. Alltid.

Jag upplever att män ofta har längre startsträcka vad det gäller äkta känslor.

Men när de väl känner något så är de mer stabila och uthålliga i det än kvinnor.

Upplever att många män blir drastiskt förvånade när deras fruar begär skilsmässa.

När jag var yngre hade jag nog väntat och hoppats. Numera hade jag tröttnat direkt med en man som säger att han inte är kär i mig.

Been there done that. Nu ska jag låta krass för du är uppenbarligen som mig, det där lama kommer du tröttna på. Man kan streta på ett tag med någon som vill ta det långsamt och blir lite småförtjust i en efter 5 år ihop...sedan dumpar man honom när det dyker upp en galning som är helt galen i en.

Skrattar bäst som skrattar sist, och jag skulle inte stå ut om jag var i din sits. Tror att det där "långsamma" är en indikation på att han faktiskt inte är kär i dig.

Tack för alla synpunkter. Några tycker jag ska avvakta, andra att jag ska lägga ner. Är väl lite så jag vacklar också. Jag är dock kär i honom så jag vill inte ge upp ännu. Frågan är dock hur länge jag ska vänta innan det blir så att inget kommer förändras. Kanske kommer han aldrig få de känslorna för mig om han inte har det ännu? Vi har ändå snuddat vid ämnen såsom att planera semestern, att skaffa barn i framtiden, och han vill träffa mina vänner och ville att jag skulle träffa hans vänner...