När längtan efter syskon aldrig kommer

Hej! Har en dotter som snart är 2 år, ska börja på förskolan till hösten, sover hela nätter, äntligen börjat äta bra och det har faktiskt blivit roligt att hänga med denna lilla tjej, hon har börjat få rejält med humor, hittar på massa bus och det blir många skratt varje dag, äntligen består dagarna av bara lite mer bus och skoj än gråt och gnäll :) Tycker liksom tillvaron är perfekt och känner inte ens lite sug efter syskon men mannen har börjat prata om det och jag känner bara NEJ jag vill inte. Någon mer i samma situation?