PANIK! Hjälp mig och min man välja nytt efternamn. Vilket ska vi välja?

Men många av namnen är ju redan i användning..?

Franck, Igelström, Werner är nu de jag genast vet någon som heter i efternamn

Rätta mig om jag har fel, men man kan väl inte bara välja vilket som helst? Man måste ha någon koppling till namnet. Man får väl inte ens välja Svensson om man inte har någon koppling till det

Ja, det har du rätt i. Men vi tänker att så otroligt vanliga är de ju inte, åtminstone inte jämfört med min mans namn, Karlsson... Ett av de efternamnen är i alla fall de vi vill ha.

Du missar poängen. Ni kommer behöva tillstånd från alla med det namnet ni väljer för att få ta det. Bara så ni vet.

Ni får inte ta de där namnen, eftersom de redan finns, såvida de inte finns hans eller din släkt också två generationer bakåt. (Tror det är två generationer bakåt, men kan vara tre.) Kolla alltså vad era mödrar, mormödrar och farmödrar hette i flicknamn (och ev. en generation till tillbaka, kolla upp det som sagt) och välj något av de namnen i stället. Om ni nu promt måste byta namn. De gamla son-namnen blir ju mindre och mindre vanliga, eftersom många byter - och svenskarna föder få barn jämförelsevis.

Din man kan för övrigt inte heta något på -dotter.

Däremot kan DU lägga till din fars förnamn + dotter, som mellannamn. Alltså om din far heter/hette Björn, så kan du heta Björnsdotter i mellannamn. Men det måste vara ett av din fars förnamn, på riktigt! Du kan inte bara hitta på ett dotternamn!

Varför kan han inte det? Jag kände en kille på gymnasiet som hette något med -dotter i efternamn så det är därför jag undrar

För att "dotter" i ett patronymikon betyder just det - dotter. En man kan inte vara någons dotter. Nu kommer du att säga att kvinnor kan heta Eriksson och Johansson, men det kan de för att dessa namn inte längre är patronymikon. Utan de har stelnat till efternamn som kan ärvas från far till son liksom från far till dotter, i generationer. Eller från en ogift mor till hennes son eller dotter.

Ett patronymikon är a) inte ett efternamn utan ett mellannamn och b) personligt. Det vill säga: en kvinna kan heta t.ex. Eriksdotter, men hon kan inte ge det i arv. Hennes barn kommer att heta hennes efternamn eller sin fars efternamn, om de är olika. (Men hennes syster kan förstås heta Eriksdotter hon också.)

Om du minns rätt om din vän, så måste det antingen vara så att det inte VAR hans efternamn utan något som han bara kallade sig, och som han lyckats få skolan att skriva i klasslistorna. (När jag gick i skolan hade jag en klasskompis som mer eller mindre tvingade rektorn att ändra "Stig-Olof" till "Putte" i klasslistorna...) Eller så hade han erhållit det namnet när han var medborgare i något annat land än Sverige, för här har det ALDRIG varit möjligt för en man att heta något på -dotter.

När min man och jag skulle gifta oss bar han sin exfrus efternamn och eftersom jag inte ville ha hans exfrus flicknamn så tänkte han ta sin mors flicknamn Ahlman. Det lät bra tyckte jag ända tills jag kände hur namnet låg i munnen, Ann Ahlman.

Jag hade fått krypa in på jobbet av skam efter bröllopet eftersom kollegorna är lekfullt retsamma och inte missar ett tillfälle till ett litet tjyvnyp. Stålmannen, Spindelmannen och Analmannen. Vi heter idag namnet han föddes med. Bara lite kuriosa vid sidan av ert namnval.

TS, du kan läsa på mer om efternamnsbyte här: www.prv.se/sv/vara-tjanster/personnamn/byta-personnamn/byta-efternamn/