• Anonym (Trött)

    Vad gör jag för fel?

    Jag är en ensamstående mamma med två barn på snart 7 och 14 år.

    Problemet hemma är att det ser ut som en tromb slagit igenom och det är bara jag som ska städa hemma anses det. Jag tvättar, städar, handlar, lagar mat, jobbar, lämnar/hämtar minsta på fritids varje dag. Det är inget unikt, alla gör det. I hemmet finns också en katt. Tycker den stora kan sköta kattlådan då hen inte gör något annat. Tar inte ens ut tallrikar/glas/godispapper från sitt rum. Och inte ens varje dag behöver hen sköta kattlådan, jag gör det också. Men det sköts inte och katten pissar utanför lådan såklart och den som får städa och tvätta upp det den pissat på är jag.

    Jag är fruktansvärt trött. Det är konflikter med 7-åringen varje morgon och kväll. Hen vill inte gå upp, inte klä på sig, inte borsta tänderna osv. På kvällen vill hen inte sova, inte klä av sig, inte borsta tänderna, inte duscha, inte gå upp ur duschen. Hen vägrar somna om inte jag sitter i samma rum. Helst bredvid hen. "Nattningen" tar bortåt 2 timmar. Tid jag skulle kunna använda till att sköta hemmet. Jag tappar till slut tålamodet och blir arg.

    Tonåringen valde förra helgen att inte åka till sin pappa när syskonet åkte. Jag var så trött på lördagen att jag sov större delen av dagen och en bit in på e.m. Då låg tonåringen i sitt rum och tyckte jag skulle gå och handla något gott för kvällen. Erbjöd hen att gå och handla med mitt kort men hen var trött och orkade inte. Precis som jag. Det slutade med att hen låg inne i sitt rum och gormade att jag alltid sover (vilket jag inte gör) och att jag borde gå och handla.

    Vilket jag sen gjorde.

    När jag idag säger att katten igen pissat på ren tvätt och att vi måste hjälpas åt att städa idag blir det ett jävla liv. Hen tänker inte städa och jag sover tydligen hela tiden.

    Tonåringen är ju inte bara lat hemma, utan även i skolan. Pluggar inte för prov och har F i vissa ämnen. Tjatar jag om läxor blir det också ett jäkla liv hemma och jag är rädd att grannarna ska klaga.

    Jag har haft en depression som jag äter medicin för men jag kanske är trött pga detta. Tycker ändå vi måste kunna hjälpas åt hemma. HUR gör man för att få hjälp av barnen hemma?? Jag anser inte att jag ställer för höga krav. Att plocka undan efter sig, diska upp när man ätit och rensa en kattlåda några gånger per vecka borde man väl klara vid 14 års ålder?

  • Svar på tråden Vad gör jag för fel?
  • Lena

    Kattlådan är inte barnets ansvar. Min sexåring plockar undan, sorterar tvätt och ställer disk i maskinen. Det kan båda dina barn göra.

    Jag tror du har ställt för lite krav tidigare snarare än för många nu.

  • Myling

    Något ska de väl bråka om i den åldern.. Ställ högre krav så blir mer gjort och så kan hen bråka om nån mindre detalj som inte är så viktig som just kattlådan.

    Det låter som både du och barnen ser dig som en servicefunktion och inte som HON SOM BESTÄMMER. Du måste fundera ut hur du ska bli den senare. Antingen på egen hand eller genom att ta hjälp av andra vuxna respektingivande personer.

    Och tonåringen behöver en vuxen som ger ramar och är en god förebild...

  • Anonym (Trött)

    [quote=75245734][quote-nick]Myling skrev 2015-05-03 15:43:35 följande:[/quote-nick]

    Något ska de väl bråka om i den åldern.. Ställ högre krav så blir mer gjort och så kan hen bråka om nån mindre detalj som inte är så viktig som just kattlådan.

    Det låter som både du och barnen ser dig som en servicefunktion och inte som HON SOM BESTÄMMER. Du måste fundera ut hur du ska bli den senare. Antingen på egen hand eller genom att ta hjälp av andra vuxna respektingivande personer.

    Och tonåringen behöver en vuxen som ger ramar och är en god förebild...

    [/

    Ja, men det är bara en tidsfråga innan jag får en anmälan från soc. När den ena håller sig lugn sätter den andra igång, eller också håller de på att slå ihjäl varandra!

    Hos oss är det gap och skrik från kl 6 på morgonen till kl 22. Typ.

    Den lilla vögrarpp morgonen klä av sig pyjamas, gå upp ur sängen, borsta tänderna klä på sig, ta på sig ytterkläder, kommer inte när jag säger till.. Hon vrålar och skriker. Till slut tappar jag tålamodet och blir arg med. Kommer många gånger sent till jobbet pga detta.

    Vid hämtning på e.m ska hon inte gå hem, helst inte klä på sig.

    Sen ska vi inte gå in.

    Läggdags. Vägrar klä av sig, borsta tänder, lägga sig. Blir hungrig, törstig, kissnödig och bajsnödig. Åter igen ett jävla liv. Hon slåss, sparkas, kastar kuddar. Till slut har jag tappat tålamodet och känner hur ilskan bubblar inom mig.

    Den stora kommer hem från skolan. Är han inte ute ligger han nerbäddad med datorn och tittar på film. Frågar jag om läxor får jag höra att jag tjatar och han blir arg. Det ligger idag två tallrikar i hans säng! Tog bort en igår.

    Imorse gick jag upp och det låg kattmat över hela golvet, en smörig smörkniv och en visp.

    Brödpåsen låg öppen på bordet. Disken tog jag i förrgår kväll och idag var det överfullt igen! Ändå har bara en tallrik använts utav lillasyster. Jag åt inget igår.

    Under köksbordet hittade jag en skärva från en tallrik jag inte gjort sönder.

    Bad båda barnen hjälpa till med städningen idag. På lördag har vi visning på vår lägenhet. Lillasyster sa rätt ut att hon inte ville. Storebror ligger nerbäddad i sängen under täcket.

    Till slut infinner sig ilskan igen och jag blir förbannad. Vi grälar och det smälls i dörrar. Ändå är det bara mitt fel att det ser ut som det gör.

    Jag pallar fan inte mer. Jag är ingen ordningsmänniska, men kan knappast bli det om vi inte hjälps åt. Jag jobbar om dagarna. Är helt supertrött efter jobbet. Jag ska funka som både mamma och pappa. Följa lillasyster till aktiviteter efter jobbet.

    Inväntar bara på att soc kommer och hämtar barnen.

  • Myling

    Hu, det låter jobbigt. Du kanske skulle kontakta soc på eget initiativ och be om stöd? Eller har du någon bekant eller släkting som kan ta ett allvarligt snack med barnen?

Svar på tråden Vad gör jag för fel?