Gravid och har panik!

Mitt första råd till unga tjejer i samma sits som dig är att tänka över ordentligt på frågan : Vill du bli mamma med allt vad det innebär eller vill du bara slippa göra abort? 

Ibland måste man helt enkelt göra det som är bäst för en även om det innebär att det blir en abort i slutändan. 

Jag fick barn själv tidigt och jag har också gjort abort och nu som 40-åring så vet jag att det är en del av att bli vuxen att tvingas ta beslut man i hjärtat inte vill men som är det bästa om man ser till förnuftet. 

Jag ska inte råda dig till varken att behålla eller göra abort.  Det är du som måste göra valet, men tänk noga för vad du säger ja eller nej till.  

 Hur har du det med stöd runt i kring dig? Tycker du ska prata med vuxna (föräldrar, lärare, mostrar  - någon du har förtroende för) i din närhet som känner dig, din situation och kanske kommer det klarna lite då. Det är kanske inte idealiskt att skaffa barn när man är 18 men det kan gå hur bra som helst också :) Lycka till med beslutet! :)

Nja, att det går hur bra som helst är att ljuga nästan. Visst det mesta praktiska går ju att ordna men med endast en gymnasieutbildning så kommer man inte långt idag och kommer troligen att leva snålt eller förlita sig på en kille för att nå en bra levnadsstandard.

Att det funkar och att man kan klara sig genom att man lever snålt är inte samma sak som att det fungerar hur bra som helst.

Fast det mesta går att lösa, kanske bara i omvänd ordning än vad man tänkt sig. Jag pluggar just nu med en 2 åring, går hur fint som helst. Jobbar extra dessutom så vår levnadsstandard är helt fantastisk, behöver absolut inte dra ner på något som vi gjort haft råd med tidigare.

Var inget skäl för att du ska behålla!! Bara sa det haha. Hade jag varit i din ålder hade jag aldrig behållit, fick barn när jag va 21 och det var i det tidigaste laget. Hade aldrig gjort annorlunda å så säger man väl alltid, hade nog inte ens väntat något år om jag hade kunnat. Men jag hade inte heller velat ha tidigare.. Mycket man hinner med på ett par år!

Vad bra att det fungerade för dig/er, det jag egentligen ville poängtera är att det kan vara väldigt tufft också som för att man inte orkat plugga eller jobba heltid som för att ekonomin påverkas.

Men självklart finns det undantag också. =)

Enligt mig är det viktigaste att ha en fast grund med jobb och att man har a-kassa om det skulle skita sig. Sen väger man när man vill skaffa. =)

Jag är 18 år och gravid i v 12. När jag fick reda på att jag var gravid grät jag i veckor för jag ville så gärna göra abort. Men för mig var det inget val om jag ville bli mamma vid min väldigt väldigt unga ålder. Jag har redan gjort det jävligt dumma beslutet att inte skydda mig med min pojkvän. Men för det tänker jag inte döda ett liv i min mage aldrig. Men jag dömer inte andra som gör abort för det. Vill bara få fram att du ska göra som DU känner. Det är du som ska leva med vilket beslut du än tar!