Hur ska jag våga berätta för min sambo om min sociala fobi eller vad det nu är jag lider av?!

Vad är det att skämmas över? Han känner dig, han har redan märkt av det. Du är samma person som du va innan, oavsett vad man väljer att kalla din problematik.

Fast har han redan märkt av det borde han ju veta varför jag är hos psykologen. Men jag är nog oerhört bra på att spela , ångesten och hur obekväm jag känner mig i sociala situationer syns nog inte utåt.

Tips på hur man ska stå ut med jobbet? Hur står du ut med jobbet?

Varför är du tillsammans med en person som du inte verkar känna att du kan öppna dig inför/vara ärlig emot? Du anser att han borde veta saker och ting. Han är ingen tankeläsare. Prova med att kommunicera med honom istället. Gissningslekar lämnar man på dagis.

Det är inget fel på honom som person, det är jag som inte kan öppna mig för någon, hjälper inte om jag byter partner. Det är jag som skäms så mycket för min problematik jag har, kommer hem och luktar svett och fotsvett, sambon kommenterar det, svettas mycket pga obehaget jag känner på jobbet och de sociala situationerna!

För mig vände det när jag började berätta om folk om min fobi. Det va svårt men folk va förstående och då släppte spänningen lite när jag inte behövde hålla en fasad. 

Vad tror du skall hända om du berättar? Att han lämnar?

Ska jag berätta för dem på jobbet att jag är fruktansvärt obekväm och nervös i sociala situationer? Då kommer jag ju bli av med jobbet

Ne han kommer inte lämna mig men jag kommer skämmas som bara den och börja gråta! Försökte berätta lite idag men kände hur paniken kom och hur ögonen började fyllas med tårar så struntade i att berätta något

Men det funkar för dig att jobba med social fobi? Jag har lite lätta paranoida tankar också om att alla är emot mig och skrattar åt mig. Det gör att jag går med en klump i magen till jobbet varje dag. Hut står man ut med det?? För jag kommer att behöva leva med detta för resten av mitt liv

Vad är det som är så skämmigt? Och varför litar du inte såpass på honom att du kan prata med honom om saker och ting? För om man inte kan berätta sådana här stora saker för den man valt att vara tillsammans med så är det något som inte står rätt till. Han känner kanske att du inte litar på honom, eftersom du inte pratar med honom. Han kan inte gissa vad du känner, hur du känner, osv. Och det är inte hela världen att gråta inför den man älskar.

Synd att du finner allting så skämmigt.