• Anonym (undra­n)
    Äldre 23 May 14:08
    2188 visningar
    17 svar
    17
    2188

    Vad är det med den här kompisen?

    Är det här ett normalt beteende från en vuxen man på snart 30 år?

    Bor i en annan stad, fyra timmar bort, är singel utan barn och har inte särskilt många vänner, har inget jobb men pluggar på distans.

    Själv är man i samma ålder, har hus, är förlovad och har två barn, en treåring och ett spädbarn på tre månader och har heltidsjobb.

    Säger att man är hans närmaste vän och hör av sig flera gånger per dag både via samtal och sms.

    Blir sur på en för att man inte kan svara på hans samtal apropå ingenting för att man kanske är upptagen med jobb, nattning av barn, matlagning osv. Svarar kanske en gång av fem, någongång i veckan, dock mer svar via sms, några gånger per dag.

    Då man svarar kräver han att man ska prata i minst en timme eller helst mer.

    Klagar ofta på att man inte svarar direkt på sms, har han inte fått svar på en timme skriver han Hallå eller något liknande. Sen om man ändå inte svarar kommer det en drös med sms om att jag dissar, att han är sårad, känner sig bortglömd. Händer titt som tätt att han anklagar min flickvän för att vara boven till att jag inte hör av mig tillräckligt ofta, fastän jag hävdar gång på gång att det inte är så, säger att jag mår bra men att det är fullt upp med familj och jobb osv, och att jag ibland inte har någon lust att sitta i timmar i telefon när jag väl fått en lugn stund på kvällen t.ex. men han hävdar att det är min flickvän som förstör, och kommer emellan våran vänskap fastän det inte är det, snarare hon som påminner mig om att ringa kompisen. Men han maler på om att jag har gjort fel livsval, att min flickvän är dålig för mig osv. Jag orkar snart inte med kompisen längre, fastän vi varit vänner sedan länge. Är det normalt att bete sig som den här kompisen gör? Vill ha någon utomståendes åsikt.

  • Svar på tråden Vad är det med den här kompisen?
  • Anonym (Hmm)
    Äldre 23 May 14:17
    #1

    Din vän är väldigt ensam verkar det som, och lägger hela sin energi på dig, att hitta ett snällt sätt att säga åt honom att backa av kan vara svårt, jag hade samma problem med en vän till mig, speciellt det här med sms och ringa och prata i flera timmar, det slutade med att hon var så otrevlig och elak mot min sambo att hans och mitt förhållande var i fara...jag bröt helt med henne och förklarade varför (nu förstod inte hon att hon gjort något fel så jag blev the bad guy) men jag gjorde det som kändes bäst för mig. Prata allvar med din vän för det är inte ett normalt beteende han håller på med. Och förstår han inte så ta ännu mer avstånd tills han förstår

  • Äldre 23 May 14:26
    #2

    Den "vännen" hade jag betackat mig för, och sagt upp bekantskapen med, illa kvickt.

  • Anonym (undra­n) Trådstartaren
    Äldre 23 May 14:46
    #3
    Anonym (Hmm) skrev 2015-05-23 14:17:47 följande:

    Din vän är väldigt ensam verkar det som, och lägger hela sin energi på dig, att hitta ett snällt sätt att säga åt honom att backa av kan vara svårt, jag hade samma problem med en vän till mig, speciellt det här med sms och ringa och prata i flera timmar, det slutade med att hon var så otrevlig och elak mot min sambo att hans och mitt förhållande var i fara...jag bröt helt med henne och förklarade varför (nu förstod inte hon att hon gjort något fel så jag blev the bad guy) men jag gjorde det som kändes bäst för mig. Prata allvar med din vän för det är inte ett normalt beteende han håller på med. Och förstår han inte så ta ännu mer avstånd tills han förstår


    Var det jag befarade. Har försökt prata med honom om och om igen utan resultat men får nog ta ett allvarligt snack nu. Orkar inte ha det såhär längre och jag och flickvännen har börjat gräla pga vännens beteende. Att han beskyller henne för att jag inte hör av mig
  • Anonym (undra­n) Trådstartaren
    Äldre 23 May 14:46
    #4

    Vill gärna ha fler synpunkter på detta.

  • Anonym (Hmm)
    Äldre 23 May 14:49
    #5
    Anonym (undran) skrev 2015-05-23 14:46:22 följande:
    Var det jag befarade. Har försökt prata med honom om och om igen utan resultat men får nog ta ett allvarligt snack nu. Orkar inte ha det såhär längre och jag och flickvännen har börjat gräla pga vännens beteende. Att han beskyller henne för att jag inte hör av mig
    Här gäller det att du dels visar för din flickvän att du inte stödjer vännens beteende och att du visar för vännen att det här inte är okej! Du för ställa ett ultimatum! Antingen lägger han av att kasta skit på din flickvän och förstår att du inte alltid kan vara tillgänglig eftersom du har en familj och ett LIV eller så förlorar han dig.
  • Anonym (känne­r igen mig...­)
    Äldre 23 May 17:12
    #6

    Precis som det sägs så är han väldigt ensam o lägger energi på det lilla han har.
    För honom är du troligtvis det viktigaste, han vill bara väl men då han inte har någon annan att vända sig till så får du ta all hans energi.
    Jag skulle rekommendera er att prata om det i lugn o ro och försöka förstå varandras situationer. Jag kan säga att jag är den ensamma personen i har haft liknande situationer. Det är omöjligt att förklara hur jobbigt det är att vara ensam.
    Men ni får som sagt ta och förklara för varann hur det ligger till och att det inte fungerar på det ena eller andra sättet. Om det inte blir någon ändring så säger du bara att du inte pallar med det hela så är det bara att säga upp kontakten.

    PS
    Försök att få personen att lära känna dina vänner och via dom utöka sin vänskapskrets och att det kanske rullar på så.
    Jag som känner igen mig skulle verkligen uppskatta om någon utav mina få vänner gjorde detta för mig. Men antingen tänker inte mina vänner så eller så vill de inte ha med mig på sina fester när de umgås med sina andra vänner.

  • Äldre 23 May 18:08
    #7

    Ja, han är nog väldigt ensam och vill ha mer av din tid. Det är också uppenbart att han inte alls förstår din situation. Om han inte kan lära sig förstå och respektera din sida av saken finns det nog inte så mycket att göra än att bryta. Det är trist om det blir så, men kan han inte respektera dig så har du inte så mycket val.

    Det är skitjobbigt att vara ensam, men det kan vara nästan lika jobbigt att ha bara en vän. Jag vet av egen erfarenhet. Man känner det som att man hänger upp allt sitt hopp på just den personen, samtidigt som man förstår att den personen har annat att göra och andra personer att umgås med. Det är lätt att man känner sig exkluderad när den där enda vännen umgås med sina andra vänner. Det kan i ett sådant läge t.o.m. bli så att man känner sig ännu mer ensam än om man inte haft någon vän. Jag har varit med om det. Man måste hålla sina tankar och känslor i schack, och lära sig acceptera att den andra personen har ett eget liv. Verkar inte som att din vän är där ännu. Vissa personer kanske aldrig lär sig? 

  • neverp­reggo
    Äldre 23 May 18:52
    #8

    Ni bör ta ett allvarligt snack. Tala om att du verkligen värnar om vänskapen (vilket jag antar att du gör då du inte brutit än) men att du har andra saker i livet som måste komma före att svara snabbt på sms, att tala länge. Säg att du givetvis vill prata längre ibland men att kompisen måste respektera att du inte alltid har tid. Var tydligen med att det inte fungerar som det är nu. Du hamnar i en krånglig sits och slits mellan olika saker vilket inte ger dig något positivt.

    ja... något sådant är mitt förslag.

  • Anonym (T)
    Äldre 23 May 20:25
    #9

    Du måste visa kompisen vart dina gränser går. Det är inte ok att han pratar så om din flickvän. Han måste lära sig att du har annat i livet än er vänskap. Föreslå för honom att han börjar med någon aktivitet och kommer ut där han kan träffa nya vänner.

  • Anonym (undra­n) Trådstartaren
    Äldre 25 May 08:51
    #10
    Anonym (känner igen mig...) skrev 2015-05-23 17:12:14 följande:

    Precis som det sägs så är han väldigt ensam o lägger energi på det lilla han har.

    För honom är du troligtvis det viktigaste, han vill bara väl men då han inte har någon annan att vända sig till så får du ta all hans energi.

    Jag skulle rekommendera er att prata om det i lugn o ro och försöka förstå varandras situationer. Jag kan säga att jag är den ensamma personen i har haft liknande situationer. Det är omöjligt att förklara hur jobbigt det är att vara ensam.

    Men ni får som sagt ta och förklara för varann hur det ligger till och att det inte fungerar på det ena eller andra sättet. Om det inte blir någon ändring så säger du bara att du inte pallar med det hela så är det bara att säga upp kontakten.

    PS

    Försök att få personen att lära känna dina vänner och via dom utöka sin vänskapskrets och att det kanske rullar på så.

    Jag som känner igen mig skulle verkligen uppskatta om någon utav mina få vänner gjorde detta för mig. Men antingen tänker inte mina vänner så eller så vill de inte ha med mig på sina fester när de umgås med sina andra vänner.


    Tack för ett annat perspektiv på situationen! Saken är den att i den staden där han bor har jag enbart två andra vänner och det är även hans vänner då vi alla känt varandra sedan gymnasiet, dock beter han sig såhär mot dessa personer också så han börjar vara ett störande moment för alla nu liksom. . De andra vännerna har även de familj och jobb osv och inte alltid tid att finns där för kompisen. Måste tillägga att kompisen inte är såhär när han har haft en flickvän, men sen det tog slut för ca 2 år sedan har det blivit värre och värre.
  • Anonym (undra­n) Trådstartaren
    Äldre 25 May 08:54
    #11
    neverpreggo skrev 2015-05-23 18:52:11 följande:

    Ni bör ta ett allvarligt snack. Tala om att du verkligen värnar om vänskapen (vilket jag antar att du gör då du inte brutit än) men att du har andra saker i livet som måste komma före att svara snabbt på sms, att tala länge. Säg att du givetvis vill prata längre ibland men att kompisen måste respektera att du inte alltid har tid. Var tydligen med att det inte fungerar som det är nu. Du hamnar i en krånglig sits och slits mellan olika saker vilket inte ger dig något positivt.

    ja... något sådant är mitt förslag.


    Har försökt snacka allvar med honom ett antal gånger utan att det givit resultat. De gånger som vi pratar i telefon/träffas osv har vi de trevligt så egentligen vill jag inte bryta kontakten med kompisen. Han blev såhär när det tog slut efter ett flera års långt förhållande med sin flickvän för ca 2 år sedan men känner att det börjar gå för långt nu, tidigare har han inte gått på min flickvän på det här viset och det är då jag börjar känna att han går för långt.
  • Anonym (undra­n) Trådstartaren
    Äldre 25 May 08:56
    #12
    Anonym (T) skrev 2015-05-23 20:25:00 följande:

    Du måste visa kompisen vart dina gränser går. Det är inte ok att han pratar så om din flickvän. Han måste lära sig att du har annat i livet än er vänskap. Föreslå för honom att han börjar med någon aktivitet och kommer ut där han kan träffa nya vänner.


    Tack, det ska jag göra. Ska ringa honom ikväll och ta ett allvarligt snack.
  • Anonym (h)
    Äldre 25 May 09:01
    #13

    Det vanliga svaret på Familjeliv brukar vara "de är bara avundsjuka" och jag brukar inte hålla med, men i det här fallet tror jag att det kan vara så. Han längtar sannolikt efter det du har - ett stadigt förhållande, kanske vill han ha barn också. Kanske tänker han på någon nivå att det vore mycket bättre om du var i samma relationssökande fas som han. Men det håller ju inte... du borde förstås försöka prata med honom om saken, men risken finns ju alltid att han då inte klarar att ta in det du säger. Svår situation Brukar ni umgås alla tre? Känner han din sambo? Hur ofta brukar ni umgås irl?

  • Anonym (T)
    Äldre 25 May 23:45
    #14
    Anonym (undran) skrev 2015-05-25 08:56:10 följande:
    Tack, det ska jag göra. Ska ringa honom ikväll och ta ett allvarligt snack.
    Lycka till! Skriv gärna här sen och berätta hur det gick.
  • Anonym (Vb)
    Äldre 25 May 23:54
    #15

    Han kanske börjar bli lite deppig?? En del drar sig undan medan andra försöker hålla ihop sig själva genom att göra saker hela tiden. I detta fallet då ringa dig o smsa hela tiden o även till de andra två. Klart man kan känna sig lite bitter när "alla andra" har flickvän. Även om han inte vill nåt illa. Fråga hur han mår, på riktigt.

  • Julia1­245
    Äldre 25 May 23:57
    #16

    En viktig grej nu när du ska ta upp det med honom, var noga med att din flickvän får veta att du "tar parti" för henne och står på hennes sida. Du gör ju det, men om du är för undfallande mot din vän för att inte såra honom kan det såra henne istället.

    Jag känner ju inte er och kan inte säga hur ni är. Men jag kan se till mig själv och mitt förhållande. Min kille hade (har, men mer sporadiskt numera) en kompis som var helt dum i huvudet rent ut sagt, jag gillade honom i början men insåg efter ett tag att han såg mig som sin konkurrent och försökte "vinna" min kille ifrån mig. Han var nästan 30 men hade en väldigt omogen syn på flickvänner och på hur de ska vara, antagligen för att han själv bara varit i destruktiva svartsjuka relationer med 16-åringar. Så om jag och min kille skulle vara med varandra antog han att jag tvingat min kille att vara med mig, typ ... Och vi var redan då sambos sedan flera år ... Min kille brukar ofta försöka hålla sig neutral i mitten och säger aldrig ifrån, vilket fick mig att känna mig sviken i det fallet. 

    Bara så att du tänker på det. Som par behöver man känna att man har varandras back, så att säga.

  • Anonym (känne­r igen mig...­)
    Äldre 26 May 19:24
    #17
    Anonym (undran) skrev 2015-05-25 08:51:11 följande:
    Tack för ett annat perspektiv på situationen! Saken är den att i den staden där han bor har jag enbart två andra vänner och det är även hans vänner då vi alla känt varandra sedan gymnasiet, dock beter han sig såhär mot dessa personer också så han börjar vara ett störande moment för alla nu liksom. . De andra vännerna har även de familj och jobb osv och inte alltid tid att finns där för kompisen. Måste tillägga att kompisen inte är såhär när han har haft en flickvän, men sen det tog slut för ca 2 år sedan har det blivit värre och värre.
    Detta liknar även min situation när du nämner flickvän. Jag levde då ett liv precis som vem som helst och kände inte av ensamheten. Jag hade min flickvän där och jag kände att jag inte behövde något annat. Jag hade mina vänner men var inte "desperat" efter uppmärksamhet. Jag var som sagt med om en liknande situation och vaknade till först när vi började bråka rejält. Är oerhört glad att ha kvar min vän och även att jag kan förstå henne. Så ett allvarligt samtal där förståelse från båda krävs. Lycka till!

    Lite trött just nu men hoppas att det går att förstå vad jag skrivit.
Svar på tråden Vad är det med den här kompisen?