• Anonym (Gravid)

    Hur ska jag få känslor för mitt barn?

    Är gift med bra jobb och försökt få barn väldigt länge. När plusset äntligen kom kändes det skönt. Vi skulle äntligen få bli föräldrar! Läste lite på familjeliv och såg att jag inte var ensam om att önska en liten dotter. En liten flicka, pappas prinsessa. Min mans släkt föder bara pojkar så han sa att det antagligen skulle bli det nu också. Jag ställde mig in på att det är en pojke. När vi var på ultraljudet säger barnmorskestudenten "oj vad hon vinkar!" Tittar till på honom och säger "hon?"

    "Ni vill inte veta könet va?" Sa han och såg att han fick lite panik. "Jo, glömde bara säga till så det för inget. Är det en flicka?" Sa jag och han nickar. Hans handledare bekräftar att det är en flicka. Men jag såg inte ens att de var mellan benen och grävde. Känns som om han chansade. Sedan dess har jag inte fått några känslor för min lilla flicka. Självklart är jag överlycklig att jag är gravid. Men jag är inte sprudlande glad som jag trodde. Blir alla glada vid ultraljudet? Kände mig så säker på att det är en pojke så jag bokade in könsul. Då låg han/hon/den/det med benen i kors! Är rädd att vi tror att det är flicka och ut kommer en pojke. Någon mer som inte fått känslor för sitt ofödda barn?

  • Svar på tråden Hur ska jag få känslor för mitt barn?
  • Anonym (4-barnsfar)

    När det väl ploppar ut ett hjälplöst litet knyte kommer känslorna automatiskt för de flesta. I det läget spelar det ingen roll om det är en pojke eller flicka.

  • Birgitta02

    Ultraljudet var för mig väldigt överskattat. Faktiskt. Visst var det mysigt att vara gravid, jag mådde ju jättebra. Båda gångerna. Men känslorna kom inte förrän efter förlossningen för min del.Och jag tror inte det är speciellt ovanligt. Jag tror inte man får mer känslor för att man råkar få veta kön, men det vet jag inte. Jag ville inte veta, så det blev en överraskning båda gångerna :).

    Tycker du skall koppla av, leva i nuet och försöka må så bra du kan. Du kan ändå inte sia om framtiden.

  • Anonym (Gravid)
    Anonym (4-barnsfar) skrev 2015-05-24 21:50:57 följande:

    När det väl ploppar ut ett hjälplöst litet knyte kommer känslorna automatiskt för de flesta. I det läget spelar det ingen roll om det är en pojke eller flicka.


    Jag är säker på att du har rätt :) men på film så gråter ju folk vid sina ul. Jag kände ingenting.
  • aleakim

    Jag grät absolut inte vid mina ul, varken med första eller andra barnet. Jag kände mig lättad över att allt var som det skulle men det var också allt.


    W och liten i magen :)
  • Anonym (Gravid)
    aleakim skrev 2015-05-24 21:55:39 följande:

    Jag grät absolut inte vid mina ul, varken med första eller andra barnet. Jag kände mig lättad över att allt var som det skulle men det var också allt.


    När kom alla översvallande känslor? Vid förlossningen?
  • Anonym (Wildrat)
    Anonym (Gravid) skrev 2015-05-24 21:52:46 följande:
    Jag är säker på att du har rätt :) men på film så gråter ju folk vid sina ul. Jag kände ingenting.
    Det beror på att du bor i verkligheten... Känslorna kommer. När det börjar sparkas, vid första mötet efter förlossningen, under de första veckorna eller månaderna. Känner du dig orolig över det hela så prata med din bm, du kanske kan behöva prata med en kurator eller nåt.
  • aleakim
    Anonym (Gravid) skrev 2015-05-24 21:59:33 följande:

    När kom alla översvallande känslor? Vid förlossningen?


    Jag trodde det först
    W och liten i magen :)
  • Birgitta02
    aleakim skrev 2015-05-24 21:55:39 följande:

    Jag grät absolut inte vid mina ul, varken med första eller andra barnet. Jag kände mig lättad över att allt var som det skulle men det var också allt.


    Så kände jag också. Och du TS. Tro inte på sånt du ser på film.
  • aleakim
    aleakim skrev 2015-05-24 22:01:30 följande:

    Jag trodde det först


    ...för känslorna var både högt och lågt just då när de lade honom på mitt bröst. Men jag ska vara helt ärligt; min första tanke när de plockade ut honom var Det var som fan, en bebis. Alltså inga tårar och total förälskelse på sekunden.

    Har i efterhand insett att det nog var lite chock blandad med lycka. De riktiga känslorna kom när vi fick vara själva och sedan dess har de bara blivit starkare och starkare för var dag :)
    W och liten i magen :)
  • Anonym (Gravid)
    aleakim skrev 2015-05-24 22:05:19 följande:

    ...för känslorna var både högt och lågt just då när de lade honom på mitt bröst. Men jag ska vara helt ärligt; min första tanke när de plockade ut honom var Det var som fan, en bebis. Alltså inga tårar och total förälskelse på sekunden.

    Har i efterhand insett att det nog var lite chock blandad med lycka. De riktiga känslorna kom när vi fick vara själva och sedan dess har de bara blivit starkare och starkare för var dag :)


    Åh, tack :) jag tror det också. Men vi har ju försökt så länge! Jag trodde verkligen att jah skulle börja gråta när de sa att det var en flicka. Var mer i chock att de inte sa pojke.
Svar på tråden Hur ska jag få känslor för mitt barn?